Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Hvad som ej kan köpas, af N. Polewoy. I—III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
nat i Zarjadje, där jag hyrt mig en liten kammare på
ett par veckor. Men in i din förgylda bur kryper jag
icke! Jag har nog mycket trefligare i min egen lilla
kammare.
— Ett sådant original! Han har det trefligare i en
.ruskig liten kammare i Zarjadje, än under mitt tak. Du
år dig lik ser jag . . .
— Jag är så, min bror! svarade Holschtjew fast och
lugnt. — Öch sådan blir jag till min död, men för den
gyllene kalfven böjer jag mig icke . . .
— Du skall inte ha så brådtom att förebrå mig
mina rikedomar Terjescha! Berätta hällre om dig själf.
Hvarifrån kommer du? Stannar du länge här, har du
kommit i affärer eller endast för att titta på Moskwa
och minnas forna tider?
— Nå nå, min vän! Min berättelse kan sparas till
längre fram, — det är inte häller något inveckladt eller
besynnerligt . . . Tala om du hällre, hur Gud har hjälpt
dig att ifrån femtiotusen svinga dig upp till millionär.
Gwosdjilin plirade själfförnöjdt och gjorde sig i
ordning att svara, när två frackklädda betjänter i hvita
handskar kommo in och ställde framför husbonden ett
dukadt bord med flere vinflaskor. Därefter stannade de
vid dörren för att invänta hans befallningar.
— Jag tar icke emot någon och ni få icke häller
komma in förrän jag kallar på er:
Betjänterna försvunno och stängde dörren väl
efter sig.
Gwosdjilin slog i åt sig och Holschtjew ett glas
brännvin, hvarefter de togo supen och åto en bit. Nu
berättade Gwosdjilin med några ord, huru han först
öppnat en viktualiebod, hade gift sig med en rik
köpmansänka och haft god tur med sin handel. Därefter hade
han åtagit sig åtskilliga leveranser, blifvit delägare i ett
stort bolag och slutat som millionär.
— Och nu, kära bror, slöt Gwosdjilin själfbelåten,
— nu är jag en makt! Hvad kan jag önska mer! Två
gånger har man velat välja mig till chef, men jag har
själf afsagt mig det. He-he-he! Det är kanhända en
stor ära, men det är också rätt mycket bråk, så hin må
taga det! Och hvad bryr jag mig om det! Jag är som
du ser, kommerseråd, har Wladimirskorset i band
omkring halsen och i morgon — om Gud låter mig lefva
— är jag kanske excellens! Ha-ha-ha! Sådan karl är
Semjen Gwosdjilin!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
