Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Ett jesuitiskt fälttåg i sextonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Och icke stod den kalvinistiska fanatismen den
katolska etter i kallblodig grymhet och ofördragsamhet.
Hu-genotternas s. k. konspiration i Amboise år 1560 —
ehuru den misslyckades — visade åtminstone, hvad de
kunde planera.
Men engelsmännen ville icke lefva i ro.
Tvedräktens ande rådde äfven där i dess värsta form, och
Elisabeths tolerans hade endast till följd att alla sekter
ansågo henne ljum. Emellertid skulle hon nog — med
stöd af upplyste rådgifvare, sådana som William Cecil.
lord Burghley, och hans yngre kollega Walsingham —
i längden ha lyckats att hålla partierna i jämnvikt
-om blott kanalen haft oceanens bredd. Men nu låg
England allt för nära härdarne for den sjudande allmänna
oron och kunde ej hållas utanför händelserna. Landets
frigörelse från Rom gjorde det sedan länge till mål tör
en koalition så mycket fruktansvärdare, som den arbetade
i mörkret och med mörkrets vapen. I denna koalition
ingingo allt hvad vestra och södra Europa ägde
representativt för katolsk ortodoxi: påfven, som i arf af sina
företrädare mottagit plikten att återvinna affällingen.
Filip TI, hvilkens lifsuppgift det var att kväfva kätteriet,
hvar det visade, Guiserna, som i sin släkting Maria Stuarts
arfsanspråk på engelska kronan närde dunkla men
vidt-gående planer. Och dessa tre funno stöd i det katolskt
sinnade Irland och det ständigt fientliga Skottland. Gent
emot dylika krafter skulle kanske icke ens Burghleys
och Walsinghams snille i förening ha kunnat freda
England från ofärd, om fienderna varit eniga. Pius V hade
redan år 1570 bannlyst och afsatt Elisabeth samt
uppdragit åt Spanien att verkställa domen. Men Filip var
icke en handlingens man. Oöfverträffad mästare, da
det gällde att från sitt kabinett planera ett midnattsmord
i alla detaljer, saknade han beslutsamhet för de stora
företagen. Hans politik bestod uti att uppskjuta, och
Pius V hade efterträdts af Gregorius den NHL och
ännu hade det icke blifvit något af. Mot Guiserna fann
England ett sällsamt stöd i Catherine de Medicis. I ör
denna Machiavellis landsmaninna var religionen endast
politik. Orolig öfver Guisernas hotande inflytande
nödgades hon närma sig deras naturliga fiender. Frankrikes
hugenotter. Men dessa stodo naturligtvis i förbindelse
med sina religionsfränder i England och Nederländerna,
hvilka åter voro lierade med Tysklands protestanter.
Följ-•den af dessa gemensamma intressen blef ett förslag till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
