Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Ett jesuitiskt fälttåg i sextonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
890
en stor protestantisk federation, som skulle kunna ha
ändrat världshistorien. Förbundet skulle kunna
beseglas-medelst giftermål mellan drottningen af England och
hertigen af Alencon, Catherine de Medicis son. Det
var en grotesk affär detta giftermålsförslag. Drottningen
var nära femtio år, Alencon under tjuguåtta — en
ohygglig person, inkarnationen af kroppslig fulhet och
moralisk låghet. Men Elisabeth var märkligt ifrig för partiet,,
trots allmänna opinionen i landet, som var lika starkt
emot det. Samma förslag hade varit före år 1572, och
då liksom nu gick den stora planen sönder genom
Elisabeth. som i sista stund vägrade ati gifta sig. Det var
icke sista gången, hon satte sin krona i fara genom ett
lättsinnigt koketteri. Emellertid var nu Frankrike såradtr
och Elisabeths klarsynte statsmän funno ställningen nästan
förtvifiad.
Esmé Stuart, grefve d’Aubigny, en ung skotte
tillhörande den nära tronen stående släkten Lennex, hade
fått sin uppfostran i Frankrike. Rikt begåfvad hade
han tillägnat sig allt hvad franska hofvet under de sista
Valois hade att erbjuda af yttre förfining och moraliskt
fördärf. Förbunden i vänskap med härtig Henri de Guiser
hade han så vid denna tid återvändt till sitt hemland,
där han i lysande framgång gjort i fransk politik. Han
hade på kort tid lyckats störta och juridiskt mörda earlen
af Morton, protestanternas och det engelska partiets
ledare. samt splittrat detta parti till alla vindar. Han hade
beredt sig ett oemotståndligt välde öfver den unge
konungen Jakob VI, den fångna Maria Stuarts son. Och
nu var hans mening att hålla landet öppet för hertigen
af Guise, när tiden var inne.
Irland stod som vanligt på upprorets brant. Där
verkade påfven direkt genom sina agenter, som foro kring,
och predikade mot kätteriet.
Men Burghley och Walsingham voro mästare i den
politiska intrigen och trogna väktare öfver sin sorglösa
härskarinnas säkerhet. Så beundransvärdt väl var deras
spioneri system inrättadt, som utgrenade sig öfver Parisr
Bryssel, Rom, Madrid, att Filips hemligaste planer ibland
voro dechiffrerade i London, innan Hans Katolska
Majestät börjat fundera på utförandet. Sålunda hade den
ena sammansvärjningen efter den andra i alla detaljer
upprättats, Norfolks, Ridolfis m. fl. — liknande hvar för
sig en roman — och stöten hade parerats då den kom..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
