Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VI. Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J7
om hans hals, och stöpte honom; och bättre
än så, höll man ej den fred, som var utlofvad.
Ragnar förde henne derpå in i kajutan tiil
sig. Hon anstod honom väl; hvarför han
tilltalade henne härligt och behandlade
henne med vänlighet; k vadande han dervid
sålunda:
Yisst månde hon med öppna
Armar mot mig komma,
När, af mig, den milda
Mö blir vänligt hälsad.
K r a k a kvad till svar:
Fri vanära, skali du lata,
Om du vill freden hålla,
Då jag dig hemsökt, Konung!
Äfven mig fara hädan.
Han sade nu, att hon anstod honom väl, och
att hon ändtligen måste draga borrt med
honom; men delta vägrade hon. Då sade han
sig vilja att hon stannade kvar på skeppet
öf-ver natten. Hon sade, att sådant ej skulle ske
förr än han kom hem från den färd, som han
hade beslutat, ”och torde det kanske hända,”
tilläde hon, "att ditt sinnelag är då förändradt.”
Då kallade Ragnar på sin skattmästare, och
be-fallte honom framtaga den öfverallt
guldsöm-Fiirita Del. 3:åje Häft. R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
