Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VI. Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mark är tjcnligt till sjöfärd, och, så ifrigt
manskap tillika samlas, att en livar, som kan hära
vapen, skall draga till kamp mot Konung
Ella.” Ivar sade, att de skepp, som han
hade hefäl öfver, skulle blifva hemma,
undantagandes det, som han sjelf områdde. Men då
det blef kunnigt, att Ivar icke tog sig mycket
af saken, fingo de mycket litet manskap. De
färdades icke destomindre af, och så snart de
kommo till England, fick Konung Ella
underrättelse derom, hvarpå han lät blåsa i
strids-lurarnc och kalla till sig alla män, som honom
följa ville. Han fick nu en så stor här samlad,
att ingen tyenniska visste huru manstark den
var, och med den ryckte han mot bröderne.
Då de nu stötte på hvarandra, deltog Ivar ej
i drabbningen, hvadan Ragnars söner måste
taga flygten. Konung Ella fick seger, och som
han nu höll på att förfölja de flygtande, sade
Ivar, att han ej brydde sig om att återvända
till hären, ”utan vill jag försöka,” sade han,
”om Konungen vill tillstädja mig någon eller
ingen heder, och tyckes det mig bättre, att
emoltaga böter af honom, än alt verkställa
fle-re sådana otyckliga härnadståg, som det vi nu
göra.” Ilvitserk sade, att han ej ville deltaga
i detta hans beslut; han kunde fullföl ja sin sak,
som han ville, ”men aldrig skola vi,” tilläde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
