Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VI. Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag, a IL cl ii cj vill förunna mig’ någon heder,
om du vägrar detta.” ”Icke inser jag,” sade
Konungen, ”att det kan biifva‘skadligt, att du
1 . I > ’ ■ . k.
far så mycket af mitt land; ty vill jag visst
afstå det, om du svär, att du ej vill strida
emot mig; ty icke fruktar jag för dina bröder,
om du är mig trogen.” De fattade nu
inbördes det beslut, alt Ivar svor honom den ed,
aLl lian aldrig skulle strida mot honom, eller
anlägga planer till hans skada; hvaremot han
skulle halva en så stor del af England, som
den största oxhud man öfverkom, kunde
omfatta.
18. I \Ta r skaffade sig nu en hud af en
gammal oxe, och lät den väl blotas och tre
gånger utspännas. Derpå lät han skära den i
så smala remmar som var möjeligt, samt skilja
den håriga sidan från den köttiga, och när
detta var gjordt, blef deraf en så
utomordentligt lång rem, att ingen hade tänkt en sådan
kunnat åstadkommas. Sedan lät han utlägga
den omkring en slätl; och inneslöt den en så
vid landsträcka, att en stor borg kunde få
rum derinom. Derutomkring lät han utstaka
en grundvall, likasom till en stor borgmur. Han
skaffade sig nu en mängd arbetsfolk, lät uppföra
bus på slätten och der anlägga en stor borg, som
fick namn af Lundunaborg (ji, v. London 25),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
