Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VII. Saga om Ketil Häng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upplysningar ock Anmärkningar.
F
i) -I—’iiligt våra gamla urkunder hade, förrän Asiens
folk kom li 11 Nordlanden, Rcsar och Hu/f-Rcsar der
sina boningar. De togo sig kvinnor ur Muhhcm, och
somliga gifte dit sina döttrar, och sålunda blandades
folken mycket tillsammans. Sjclfva Asa-Gudarne
sä-ges äfven hafva på delta sätt beblandat sig med de
gamla Nordens innevånare. För menniskor med
mera bildning, "Mennskir mcnni/J ansågos dock med
tiden dvlika föreningar genom ordenteliga giftermål
mindre passande. En sådan beblandning med
personer af verkliga folkslag bör likväl noga skiljas ifrån
den någon gång i sagorna förekommande med
öfver-naturliga varelser. Då dessa, t ex. sjörån, framträda
såsom nästan aldeles sådana, förblifva dock de af
förutnämnde hjonelag framfödda barn altid människor,
och tillkännagifves med ordet eller JJBlendiitgrJJ
och ett folks namn, såsom J’ Hklf-Risi — HÅlf-trolL —
Thussa-blendiiigr■" m. fl. alt de till deras fäderne och
möderne härstammade från tvänne olika folkslag.
Liljegren, Ö. C), saga, sid. 218.
2) Med ordet J‘Frcendi* brukade man att
benämna alla sina slägtingar, äfven de närmaste, såsom
föräldrar, barn, syskon m. in. och äfven någon gång en
förtrolig vän. 3
3) som betyder en galning, svarar
när-tnare emot Svenskarnes Fåne och Danskarnes Tosse,
samt de i några Svenska Provinser brukliga
benäm-n,ngarne Dåset Dås/ncs, Dånk och Dank, af hvilken
ststnämndc, uttrycket slå dank, eller Tätjas uppkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
