Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IX. Saga om An Bågböjaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den unge mannen svarade, att han var beredd
på hvad som skulle hända; likväl rådde An.
”Hvad är ditt namn?” sporde han. Den
andra svarade, att han hette T hor er, och att
hans fader hette An; ”men hvad heter du?”
frågade han tillbaka, ”mitt namn är An,”
svarade denne. Då sade den unge mannen: ”det
är visserligen sannt, att utan mycket gods
månde du vara, och är du nu äfven utan (i
mistning af) det far, som jag lillegnade mig
iG>” ”Låtom oss icke kifvas, ty det är litet
värdt,” sade An; ”men hvilket kännetecken
har du, i fall du finner din fader ?” ”Jag tror,”
svarade^ Thorer , ”att det skall finnas ett
sannt hevis på min utsago, men dig är jag icke
skyldig att visa det.” An utlät sig, att det
allt för väl passade sig, att låta se hvad som
var till hevis för hans fäderne. Thorer viste
honom då ringen. An sade: ”Detta hevis har
sin rigtighet, och har du träffat din fader;
låtom oss nu färdas hem, och se oss om efter ett
bättre herrberge.” De gjorde nu så, och
kom-mo hem, der Ans män sulo och väntade på
honom med frugtan och rädsla; ty de visste
icke hvad som var hlefvet af honom. A n
satte sig nu i högsätet, och Thorer vid lians
sida. Jorun sporde, hyena den unge mannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
