Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o X. Saga om Grim Lodinkin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"och ser jag, alt du i sådant fall är snart
död-sens barn.” ”Det inåste då blifva dervid,”
yttrade Gr i m, ”änskönt det bär mycket emot
för mig;” hvarpå han gick fram och kysste
henne, och tyckte han henne då ej vara så
motbjudande att vidröra, som icke mera
vederstygglig att åskåda. Då kvällen inföll
tillredde Geirrid sin säng, och sporde, om
G r i m ville ligga ensam eller hos henne.
G r i m svarade, att han liälst ville ligga
ensam; livarpå hon utlät sig, att hon då icke
heller ville beflita sig om att läka honom.
Grim, som insåg, att det icke skulle
bekomma honom väl att neka, sade då, att han
liäl-dre ville ligga hos henne, i fall det kom an
derpå. Han gjorde äfven så; men hon lade
förut en förbindning på alla hans sår, och
livarken sveda eller ömhet tyckte han sig
sedan känna 10). Förunderligast föreföll honom
den smidighet, som hennes fingrar hade, fastän
hennes händer voro så fula; ty de förekommo
honom mera lika gamsklor än menniskohänder.
Så snart de kommit i säng, insomnade Grim;
men när han uppvaknade, såg han en så
vacker kvinna ligga i sängen bredvid sig, att han
tyckte sig aldrig hafva sett någon dylik; och
förundrade han sig högeligen dcröfver, alt hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
