Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avseenden — exempelvis rörande luftbevakningen — absoluta
oberoende av politiska gränser.
Villigheten hos de nordiska folken till ett gemensamt försvar
kommer ej heller att mera ingående beröras. Denna har intet
inflytande på de rent geostrategiska förutsättningarna för
försvaret, men har självfallet så mycket större betydelse, när det
gäller att omsätta planerna i verklighet. Det synes dock icke
alltför orimligt att förutsätta, att de nordiska folken, efter de
senaste årens erfarenheter, skola vara mera villiga än förr att foga
sig efter strategiens lagar. Det geostrategiska läget kan nämligen
inget av de nordiska folken komma ifrån, även om önskan härom
förelåge. Är man placerad i olika rum i samma hus, så får man
nog bekväma sig till att deltaga i släckningsarbetet, när det
börjar att brinna i endera husknuten. Detta fordrar solidariteten och
i sista hand omsorgen om egen säkerhet.
Från såväl Finland som Danmark hava emellertid röster höjts,
som varmt ansluta sig till tanken på ett gemensamt Norden. Från
Norge hava rösterna varit mera skiftande. Men det är nog så, att
de toner, som från närmare eller fjärmare håll ljudit över Kölen,
i någon mån varit stämda efter den främmande kör, varifrån
de kommit. Det är väl ganska säkert, att det även i Norge
finnas varmhjärtade, fosterlandsälskande och framsynta män, som
vilja se sitt fosterlands framtid på annat sätt än som jolle på
släp efter ett rikemans skepp, män, vilka kunna se det stora i ett
fritt Norge inom en nordisk ram, där ej längre något hindrar det
norska folket att utbygga sina rika hjälpkällor och utveckla
sina stora gåvor. Och för övrigt — om de verkliga norrmännen,
om dem, som under de svåra åren genom hårt, plikttroget
arbete hållit landet över vattnet, om dem veta vi litet eller intet.
För Sveriges del är beslutet svårast och ansvaret störst, enär
la
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
