Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nordens splittrade stater och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Amerika, ett samgående, som senare kunde möjliggöra
Atlantmakternas anfall norrifrån mot Tyskland från ett frivilligt
eller genom tvång anslutet Sverige. Det dödliga hotet för Tyskland
av ett angrepp från baser i Danmark och södra Sverige torde för
ingen, varken i England, Danmark eller Sverige och än mindre i
Norge, ha stått så klart som för tyskarna själva.
Angreppet mot Norge var, så som det utfördes, ett enastående
djärvt företag och hade säkerligen icke vågats och ej heller
lyckats mot ett land av Norges struktur, om detta land haft ett
välorganiserat försvar och folket en obruten försvarsvilja. För
Tyskland var emellertid nåendet av de strategiska målen, särskilt
det att kunna förhindra ett Atlantmakternas besättande av
södra Sverige över Norge, mycket betydelsefullt. Hade dessa
strategiska mål icke av Tyskland beräknats kunna nås eller
icke nåtts genom det kuppartade företaget mot Norge, är
det väl icke uteslutet, att icke Tyskland över Swerige sökt nå
dessa mål av avgörande betydelse för krigets utgång. Även
Sveriges försvar var nämligen vid världskrigets utbrott ytterligt illa
tillgodosett och hade på våren 1940 ännu långt ifrån nått
erforderlig styrka.
Ett väl rustat Norge med Norden bakom sig hade — i likhet
med Danmark — med till visshet gränsande sannolikhet icke
utsatts för det tyska anfallet, och ett starkt rustat Sverige med
Norden bakom sig hade, om tankeexperimentet må tillåtas, då
än mer än nu kunnat hävda sig mot neutralitetskränkningar, från
vilket håll de än kommit.
Vad slutligen Amerikas besättande av Island angår, så har
detta kommit mycket i skymundan, men folkrättsligt sett är det
lika förkastligt som angreppen mot Finland, Danmark och Nor-
ge. Det skedde — som de övriga anfallen — av strategiska skäl,
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
