Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nordens splittrade stater och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytte?» var det slagord, som hindrade en effektiv dansk
försvarspolitik. Men man insåg icke, att det fanns något annat än ett
direkt imperialistiskt anfall från Tyskland, vartill försvaret kunde
»nytte». Man förstod sålunda icke — vad som nu hårdhänt blivit
påvisat — att, om man inte vill försvara sig själv, så göra andra
det, och man får finna sig i följderna. Strategien tål nämligen
intet vacuum. Med ett bättre försvar, inramat i nordiskt
sammanhang, hade Danmark fått en betydande styrka, som med till
visshet gränsande sannolikhet varit tillräcklig att skydda mot alla
neutralitetskräånkningar. Därmed hade alla skäl bortfallit för
Tysklands besättande av Danmark i — man skulle kunna kalla
det — profylaktiskt strategiskt syfte. Det torde därför icke
innebära någon överdrift, om man påstår, att ett starkt nordiskt
försvar genom sin blotta existens hade räddat Danmark från
invasion, sårskilt om jämväl Norge varit på liknande sätt skyddat.
† Tysklands anfall mot Norge och detta lands besättande hade
tre strategiska skäl, ett offensivt och två defensiva. Tyskland
ville från norska atlantkusten med dess hamnar skaffa sig
gynnsammare betingelser än under förra världskriget för sina anfall,
främst av u-båtar, mot den engelska handeln, väl vetande, att
denna krigföring är nära nog den enda, varigenom Tyskland kunde
ha utsikter att framtvinga fred med det av sina förbindelser över
havet — men av föga annat — beroende England. Detta var det
offensiva skälet. Det ena defensiva skälet låg till att börja med i
andra planet, såsom icke så absolut och omedelbart strategiskt
nödvändigt och dessutom svåruppnåeligt, nämligen besättande av
den s. k. Nordkalotten för att därifrån kunna hota
sjöförbindelserna till Arkangelsk och Murmansk. Det andra defensiva
skälet låg även det på lång sikt, men var ytterligt betydelsefullt.
Det innebar ett förhindrande av Norges samgående med England
2
v)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
