Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nordens strategi - Nordens försvarslinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sittningstagande. Och vill man skåda längre in i framtiden, så är
det väl inte heller uteslutet, att även starka sjömakter i likhet med
förhållandena 1856 kan visa sig intresserade av Åland. Även ur
neutralitetssynpunkt är det därför av vital betydelse, att Åland
bliver en stark länk i det samfällda, nordiska försvaret.
Ålands befästande är av internationell karaktär och har, som
bekant, varit föremål för internationellt reglerande. Det synes vara
skäl att något beröra även detta. Genom beslut av Nationernas
Förbund i juni 1921 avgjordes tvisten mellan Sverige och
Finland om Åland så, att Finland tillerkändes suveräniteten över
ögruppen. I direkt anslutning till rådets beslut avslöts på hösten
samma år mellan Tyskland, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Storbritannien. Italien, Lettland, Polen och Sverige en
»Konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och
neutralisering». Denna konvention anknyter till Ålandskonventionen av
1856 genom en förklaring av de kontraherande staterna, att de
beslutat, »att utan rubbning av den förbindelse, som Ryssland
åtagit sig rörande Ålandsöarna, fullständiga innebörden av denna
förbindelse». I 1856 års konvention mellan Frankrike,
Storbritannien och Ryssland förklarade sistnämnda stat, att Ålandsöarna
icke skulle befästas, och att där varken skulle bibehållas eller
upprättas någon anläggning av militär eller marin art. Som bekant
uppfyllde Ryssland icke denna förpliktelse under förra
världskriget. Sovjetunionens ställning till 1921 års konvention klarlades
genom noter på hösten 1921 till finska och svenska regeringarna
och var rent negativ. Ryssland har sålunda förklarat sig obunden
av denna konvention och befinner sig ej heller bland
signatärmakterna. 1856 års konvention består dock alltjämt.
De tekniska och taktiska möjligheterna att spärra Ålandsför-
trängningen äro goda (skiss 8). Öster om Åland finnes en sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
