Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Naturtillgångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någonsockerbetsodling förekommer icke i Norge och
landet importerade 1938 97.000 ton socker.
Animalisk produktion.
Inom det norska jordbruket är boskapsskötseln den viktigaste
delen, främst beroende på den stora tillgången på naturliga vallar.
Tillgången på kött är god, och landet är praktiskt taget
självförsörjande. Kreatursstammen var 1938, efter befolkningens
antal råknat, ungefår proportionell med den svenska med undantag
för fårtillgången, där Norge står främst bland de nordiska
länderna med (1939) 1.744.000 st. I jämförelse härmed hade Sverige
(1942) 435.000, Danmark — utom Färöarna och Island — 147.000
och Finland (1940) 767.000 st.
Den norska s m ö rtillgången täcker i allmänhet behovet.
Med avseende på jordbrukets förseende med gödning sm
edelochkraftfoder befinner sig Norge i avseende på
gödningsmedel i huvudsak i samma läge som Sverige med den
väsentliga skillnaden att landet , som redan angivits, sörjt för
tillgången av kalkkväve till och med utöver eget behov.
I fråga om kraftfodertillgången står Norge avsevärt
gynnsammare än Sverige. Jordbrukets egen produktion täckte år 1938
80 % av den fodermängd, kreatursuppfödningen behövde. Av
resten importerades 15 %, fråmst majs.
Av Finlands landareal är omkring 10 % direkt utnyttjad för
jordbruket, och 8 % av den totala landarealen är åker. En bety-
dande del av jordbruksarealen består av ängsmark.
Vegetabilisk produktion.
Finland är icke fullt självförsörjande i avseende på vegetabilisk
produktion, ehuru läget under normala förhållanden är avsevärt
8 113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
