Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Naturtillgångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynnsammare än i Norge. V e t eskörden var 1938 256.000 ton
mot Sveriges 804.o000, och någon import av vete förekommer
under normala förhållanden icke. R å gskörden var 1938 i det
närmaste lika stor som Sveriges (369.000 ton mot 375.000 ton) och
likaså kor nskörden (207.000 ton mot 240.000 ton).
Potatisskörden var proportionellt efter folkmängden
fullt jämförbar med Sveriges (1.198.000 ton mot 1.858.0o00).
Sockerfrågan är liksom i Norge allvarlig. 1938 skördade
Finland 131.000 ton sockerbetor (Sverige 1.834.000 ton) och
importen av socker var 1938 118.0o00 ton (raffinerat).
Animalisk produktion.
Den finska kött- och flä s ktillgången var under normala
förhållanden rätt god. Tillgången på nötkreatur var
proportionellt som i Sverige (ungefär 1.500.000: 2.500.000), svintillgången
som 300.000: 800.000 och fårtillgången större (800.0o00o:
400.000).
Den finska försörjningen med gödningsmedel och
kraftfoder är i huvudsak hänvisad till samma vägar som i
Sverige. Såväl i fråga om gödningsåämnen — frånsett kalk — som
kraftfoder är Finland helt hänvisat till import. Denna utgjorde
1939 av ammoniumsulfat 11.000 ton och av superfosfat 30.000
ton. Finland har en superfosfattillverkning på 50.o00 à 60.o00 ton,
men råfosfat införes. Oljekaksimporten uppgick 1939 till 11.000
ton.
Av Danmarks! landareal är omkring 76,9 % direkt utnyttjad
för jordbruket, och 63,4 % av den totala landarealen är åker.
1 Endast det egentliga Danmark beröres.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
