Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Naturtillgångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såväl Finland som Danmark producerar superfosfat, Danmark
i stor utsträckning, men båda länderna äro för erhållande av
råvaran beroende av import. Detsamma gäller övriga
gödningsmedel.
Textilindustrien.
Textilindustrien bearbetar i Sverige till helt övervägande
del utländska råvaror, nämligen ull, bomull, lin, hampa och jute.
Endast obetydliga kvantiteter inhemsk ull samt
konstsilkefibrer av inhemsk tillverkning stå till förfogande för denna industri.
Sammanlagda förbrukningen av dessa råvaror kan
uppskattas till 60.000 ton. Mer än hälften därav faller på bomull en.
Vår bomullsimport uppgick år 1938 till något över 36.000 ton.
Omkring 9o % härav kom från Förenta staterna, resten
huvudsakligen från Egypten och Brasilien.
Vår ullimport har under senare tid uppgått till 9 à 10.000
ton. Största delen härrörde från Australien, Nya Zeeland och
Brittiska Sydafrika. I motsats till bomullen har ullen i viss
omfattning producerats i Sverige. Fåraveln har emellertid gått starkt
tillbaka under åren före det nuvarande kriget. Möjlighet till
utveckling härav för säkerställande av åtminstone de
nödvändigaste behoven för försvaret är emellertid för handen. Mycket
goda fårbeten finnas. Även l i nberedningen, som förr var en
viktig binäring till jordbruket, bör kunna höjas.
Beträffande hampa och jute äro vi helt hänvisade till
import. Den förra kom huvudsakligen från Ostafrika, Brittiska och
Holländska Indien och jute från Brittiska Indien. Odling av ham-
pa är dock möjlig i vissa delar av Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
