Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Naturtillgångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I avseende på de textilfibrer, som användas förkonsts i lk
etillverkningen, äro vi helt självförsörjande. Före kriget
exporterade vi råvaran — cellulosamassan — främst till Tyskland och
Italien för att sedan återköpa den färdiga produkten, garn och
tyger m. m. Det synes icke uteslutet att i stället få till stånd en
inhemsk konstsilkeproduktion av betydande mått, och i viss ut-
sträckning har så redan skett.
Den norska textilindustrien arbetar i viss mån under
gynnsammare betingelser än den svenska. Den inhemska u l l
produktionen täcker sålunda i stort behovet och även ifråga om lin år
tillgången i landet tillfredsställande. I övrigt är dock även Norge
hänvisat till import för att tillgodose sitt behov av råvaror för
denna industri.
Finska fåraveln har under 1920—;30-talen gått starkt tillbaka.
1920 fanns 1,7 miljon får men 1939 blott en miljon. I övrigt
finnes endast den råvara, som kan produceras ur cellulosan,
således konstsilke och konstull. Importen av bomull var 1939
12.000 ton och av f å r ull 2.300 ton.
Danmarks fårstam var 1939 endast 150.000 st. Någon cellull-
eller konstsilketillverkning av inhemska råvaror finnes ej.
Garveriindustrien.
Garveriindustrien i Sverige har hittills i huvudsaklig
omfattning varit hänvisad till utländsk råvaruförsörjning. Detta
gäller såväl hudar som garvämnen.
Vår import av h u d a r hade 1938 ett värde av icke mindre än 22
miljoner kronor, ehuru vi samtidigt exporterade hudar för 14 mil-
joner. Vår import utgjordes av grova hudar, främst från Argen-
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
