Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag jämför det med fsv. Dyre, isl. no. Dyri (jfr fi. t turis: sv. dyr).
Det af Falkman, Ortn. i Skåne s. 177 enligt Stephens omnämda
Tiuri (run.) är antagligen samma namn. Märkas bör äfven att i
Räisälä socken i Karelen finnes en by Tiuri, känd bl. a. genom
lämningar af ett forntida fäste.
Äfven namnet Palva anser jag vara nordiskt. Jag återför det
på ett äldre *Padva (om dv > Iv se Ojansuu, Lounaismurt. hist.
s. 16), hvilket jag återfinner i Padva i Bromarf och som afspeglar
ett fsv. *Baåvi 1. Bqdvi (jfr å ena sidan fsv. *Badhe, * Badkar, isl.
Bqdvarr, fht. Bado, å andra sidan de talrika namnen på -vi).
Nominativen af den nordiska formen återfinnes uti Töfsala-namnet
Palvi. För öfrigt synes Palva ej vara det enda exemplet på
för-finskade namn på -vi. I Pikis finnes ett Halvala (1377
had-valae, 1380 hadhvala, 1417, 1420 Hadhivalaby. Svartboken), som
synes förutsätta ett *Haåvi 1. Hqdvi (jfr t. ex. urn. Hapu-laikan,
Hapti-widafs). På samma sätt kunde Latva i Orihpää, Latvala i
Lillkyro jämföras med isl. Lqdvir, Ritvala i Sääksmäki (1340
Ryd-uala) med ett fsv. *Grid-vi (jfr fsv. Gridde).
Hithörande paralleler kunde möjligen återfinnas äfven uti
gårdnamnen Salavainen i Palva (1540 Salauais), Anavainen i
Gustafs och Ilavaistenkylä i Eurajoki. Det första skulle då gå
tillbaka på ett *Sala-vi (hvaraf fsv. Salve’, jfr fht. Salabald, Salafrid
m. fl. och Noreen Aschw. gr. § 70 anm. 1), det andra på ett
* Ana-vi (jfr fht. Anafred, Anager, Anawan m. fl.) och det tredje
skulle förhålla sig till fsv. Ilve liksom fi. Salavainen till fsv. Salve.
Ortnamnen hafva såsom bekant mycket ofta varit
underkastade folketymologiska ombildningar. I synnerhet måste detta vara
vanligt i trakter, där två språk talas. Jag skall här meddela några
exempel. I Nykyrko socken finnes en by med det poetiska
namnet Varjoranta (d. ä. »Skugg-strand»). Namnet skrifves 1540
Va-rioranda och uttalas nu Varna, hvilken form Ojansuu
(Lounaismurt. hist. s. 130) förklarat ur den förra genom en massa
analogiska utjämningar. Ortnamnsforskaren kan ej uti ett namn sådant
som detta gärna se något annat än en folketymologisk oinbildning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
