Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i synnerhet som det dialektala uttalet talar därför. Jag tänker mig
därför här ett urn. Warirand (1. kanske * Waria-rand); jfr i) fht.
Wariland, Warimund, 2) Baldrand, Herirand m. fi.
Paralleler härtill hafva vi uti Inkeranta (1540 Ingiranta) uti
Töfsala, Gullranda 1. Gtdlranta (1540 Ktdtarandd) uti Nådendal, af
hvilka det förra kan återge ett fsv. * Ingebrand, det senare fsv.
Gulbrand. Man kunde äfven tänka sig fsv. ortnamn Inga-strand,
Gulla-strand (jfr fsv. Inge1 och Gitlle), ehuru jag anser detta vara mindre
troligt. Exempel på en svensk folketymologisk ombildning af ett
finskt namn hafva vi sannolikt uti den gamla formen Ledhwngc
(i öfverskriften Ledhwngi, öfver hvilket samma hand (?) skrifvit
Lad/wsungP) af fi. Lahdinko i Vemo. Formen är visserligen
antecknad redan från 1331, men icke dess mindre är jag böjd för
att anse den finska formen såsom den ursprungliga, då den
näppeligen synes kunna tänkas bero på folketymologi. Jfr dock de
svenska ortnamnen Ledinge, Leding, Ledimgshammar (det sista år
1331 i Sv. dipl. IV) och fsv. lé]>unger.
Jag har här i största korthet framställt några strödda drag
ur ett forskningsområde, som erbjuder mycket af intresse och där
rika skördar stå forskaren till buds. Utrymmet tillåter mig icke
att inlåta mig på några betraktelser om bosättningsförhållandena.
Redan af det ofvan sagda torde dock utan vidare framgå att den
svenska befolkningen fordom utbredt sig öfver hela kusten af
Egentliga Finland och att finnar och svenskar här lefvat sida vid sida
allt sedan förhistorisk tid.
1 Bevaradt t. ex. uti Inkala (1540 Ingala) i Vemo.
1 Svartboken; jfr Sv. dipl. IV. Brefvet är dateradt i Diupuuich (=
Djupvik), hvilken ort Svartbokens utgifvare anser möjligen böra sökas på Åland. Månne
det ej snarare är ett gammalt namn på Vemoviken: fi. Vehmassalmi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
