Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
puu-heinä ’storknäf (geranium sylvaticum)’ resp. fi. virake (utbildadt
med ett finskt -/v-suffix) ’ängssyra (rumex)’.
Beträffande konsonantväxlingen s: h: r i här undersökta
germansk-finska ordgrupps inljud hänvisar jag till en analog växling i
en annan finsk ordfamilj, äfven den härrörande ur germansk källa:
jfr enligt Thomsen, Einfl. ss. 137, 138, 143, fi. kaisila: kaihila
(= fvn. geisli), keihäs spjut’ (= urn. *gaizaz): -kaira i napa-kaira
’nafvare’ (= fvn. geirr).
Hvilket det långifvande germanska språket varit, en gotisk
eller en skandinavisk språkform, kan i förevarande, liksom i andra
hithörande fall, icke med full säkerhet afgöras. Om vi, såsom
sannolikt är, ha att utgå från en germ. fem. ö-stam (jfr fht. wisa :
5- och ön-st., nsv. dial. ves, vis), tala formerna fi. vesa, -visa, viha-,
estn. wdsa (wisa) för det förra alternativet, formerna fi. veso, vesu,
viho, estn. wösu för det senare. Samma tvetydighet är rådande
jämväl beträffande flera af de i finskan inlånade germ. ö-stammar,
som anföras af Thomsen, Einfl. s. 91: jfr fi. kaso = kasa: fvn.
kgs, fem., sv. kas, kasc\ fi. kauto, katttu = kanta : got. skauda-, fvn.
skaud, fem.; fi. panka — pankw.hn. spqng, fem. — Otvifvelaktigt
skandinaviska äro vera-, vira- i fi. verapnuheinä resp. virake, i fall
de öfverhufvud äro lånord.
2. Got. våihjö kamp’: fi. vaikia ’tung, mödosam’.
Fi. vaikia (-ea) ’tung, svår, mödosam, smärtsam; jämmerlig,
ömklig’ förbinder Thomsen, Einfluss s. 180, under tvekan med fi.
vaiva ’labor molestus’ = fvn. vå, fht. wéwo, got. *waiwa, en
sammanställning, som i själfva verket möter formella svårigheter.
Tanken har emellertid återupptagits af Kluge, Nominale
Stammbildungs-lehre § 212, där han på grund af fi. vaikea uppkonstruerar ett got.
adj. *wajuks, tillhörande en germansk nominalbildningstyp med
k-suffix (jfr got. adv. anaks ’plötsligt’, alakjö ’tillsamman’, ajuk-du]js
fem. ’evighet’ osv.). Emellertid är icke blott ett got. wajitks, utan
öfverhufvud hvarje germansk /t-afledning af subst. got. *7vaiiva =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
