Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lekmännens talan vid sammankomsten föres av lagmannen och två
rådsherrar, vilka två år senare nämnas bland dem, som utarbetat
den då antagna nya lagen. Utom det nyss anförda uttrycket ’stande
som j laghbokinne ständer scrifuat’ vittnar även Add:s hela övriga
innehåll om, att det härstammar från ett laggranskningssammanträde.
Det består nämligen av en rad korta detaljbestämmelser, som inte
ha karaktären av utförda självständiga lagbud utan av
randanteckningar. Av anteckningarna till kyrkobalken synes man kunna sluta,
att *A är den lagtext som legat till grund for dem. Det är lätt
att för alla — utom för den om hospitalstionden — finna
anknytningar till texten i hs A. De förekomma dessutom alla i Add. i
samma ordning, som de ställen i hs A på vilka de hänsyfta. Hur
noggrannt detta kriterium är, kan man finna av, att en jämförelse
mellan Add. och UL KkB, vilken som bekant står SML KkB
synnerligen nära, varken i det ena eller andra avseendet lämnar sådant
resultat.
Ett gott bevis för, att *A endast är ett av lagnämden
framlagt förslag, skulle det naturligtvis vara, om man kunde uppvisa,
att *A på sina ställen innehållit nyheter, som förefallit betänkliga
och förkastats. Även ett sådant bevis torde kunna framläggas.
Först må då nämnas ett fall, där Add. lämnar en vägledande
upplysning. Det heter där: ’Wm namn1 oc geenedha stande som
thet staar j gamble laghbokinne’. Schlyter har ansett, att denna
bestämmelse åsyftar KkB i6:32; det är emellertid tydligt, att den
1 Skoklosterhs har nampn VML s. 357; Parishs nr 7830 har
ursprungligen samma läsart, vilken likväl ändrats till ncenipd GL s. 381 n.; Parishs nr 10503
har itamt, som antagligen är felläsning för namn eller ncBmi. Namn (nsemni)
synes alltså vara den ursprungliga läsarten. För ordets tolkning hänvisar jag till
det vanliga laguttrycket för att framställa anklagelse ’giva namn’ jfr t. ex. SML,
GB 4: pr \vari £a warö fore |)c sac oc firi oquseJ)ins or^e’ (horstacka), och J)gB 7,
där det heter, att om käranden säger: "|>Eenne stal af mik til fullan J)iufnaf> half
mark aeller mera- — £>a ser J)sessum mannum (B manni) namn (B naemni) giwit’;
jfr även MB 34. — Schlyter anser läsarten ncempd vara den rätta GL s. 381.
2 KkB 16: 3 innehåller stadganden, som i A och B äro lika, om tvfBsvccn,
med vilket begrepp Schlyter likställer gcenedher Gloss. Ordb. Detta synes vara
oriktigt. Gencper är såsom synes av VGL II Add. 2: r en ’moted’, en cd, som svärjes
av svaranden, då denne har bevisrätt, mot en obevisad anklagelse. Nämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
