Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stället avser KkB 15: 3. Här stadgas nämligen för det fall, att
ena maken offentligen anklagar den andra för hor enligt hs A:
’festi fet feras XII manna ef fore sic sum sakin gifs, giter ef in
gangit, wari sac löst’, medan hs B i stället bjuder: ’fylghia far
twseggia manna witni granna eller nagranna, hauin tha thön rcngin
uizorö sik maiö laghum useria, utan urerin faild eptir thy lagh sighia’.
Vidare stadgas, att en utomstående i visst fall har rätt att mot
någon av makarna framställa anklagelse för samma brott och, heter
det i båda hss: ’fa ma biscups laensman fa af fem lagh eller
pen-ninga’, varefter hs B tillägger: ’Thamma Iundum raöe thasn sum
kiserir thrim mannum ok tlirim thön tu, sum sakin gifs, af grannum
eller nagrannum innan soknar, fsellas fön tu, userin freld. Nu kunnu
thön uaerias firi the sak, fa urerin saclös’. Det är tydligt, att dessa
båda stadganden i hs B äro gamla. Det första innehåller ett
ensidigt bevisförfarande, som gynnades av kyrkan före nämdens
spridning, det senares ålder intygas genom förekomsten av
grannelags-nämden. Hs A åter, som i dessa mål inför 12-mannanämd, intar
tydligen en nyare ståndpunkt.
Den gamla lagbok, vartill Add. hänvisar och vars stadganden
alltså upptagits i *B, innehöll givetvis den år 1325 i Södermanland av
gammalt gällande lagen. Add. stadgar, att denna lag i där nämda
fall skall bibehållas i kraft, och hs B intygar, att så även skett.
Intet utrymme att göra sig gällande har då funnits för den nyare
processformen i hs A. Den har framburits förslagsvis och
förkastats.
Om således hs A har karaktären av ett förslag, synes det
sannolikt, att den även på andra ställen förefallit alltför
omstörtande och att man på flera ställen gent emot den hävdat det som
varit gammalt och fornt. Man finner även åtminstone två fall, då
detta skett.
I BB 1: 1 stadgas om sättet för indrivandet av 3-öresböter,
en gammal bötessats av stor betydelse vid byamännens samliv och
ställe i VGL innehåller nämligen ett stadgande om ett oriktigt bruk av geneper, så
att tvaisvceri uppkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
