Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av privatnatur. I ordalag, som röja, att stadgandet är en nyhet,
säger hs A: ’All |)riggiac öra; sac jer ensac malseghanda oc scal
söktes eptir fy sum hacr skils, oc all naam scen af lagjt i allum
sacum vtan i kununx vt gierfmm oc f>et giaelö minna; a;r ren {>rc
orre’. Härefter följer ett utförligt stadgande om det nya
exekutivförfarandet ’meö domum oc naemö’. Hs B har i stället för allt
detta följande korta bud: ’All friggiaa öre sac ser ensac
mals-eghanda oc scal nööas ok na;mas til sacören; sua scal ok nternas
til allan f>a:n sacöre sum ut dömes, huem han ba;lzt til liöre’. Hs
B bibehåller alltså här ett äldre förfaringssätt1.
I den stadfästelse, som finnes fogad till hs B, omtalas vidare,
att det av lagmannen och hans medhjälpare utarbetade förslaget
antagits på tingen endast med undantag av de två kapitlen ’um
kirkiu gif och ’um testament’, om vilkas lydelse landsmännen ej
kunnat komma överens med biskopen och klerkerna. Stadganden
om dessa gamla tvisteämnen återfinnas i hs A under KkB 11 och
12, men saknas i hs B.
Ställda i sammanhang och stödjande varandra torde de skäl,
som här nämts, bilda en grund, på vilken med fasthet den åsikten
kan byggas, att hs A företräder det förslag, som utarbetats under
lagmannens ledning och ligger till grund för den av tinget
godkända och av kungen stadfästa lagen, vilken till vår tid i mer
eller mindre ursprungligt skick bevarats i hs B.
II.
Medan det i allmänhet ansetts stå fast, att den
överensstämmelse, som i hufvudsak råder mellan de båda hss, driver till den
ovan omfattade åsikten, att de i tämligen nära led härstamma från
en gemensam stamskrift, har det däremot om arten av deras
förhållande, sättet för deras tillkomst och deras historiska betydelse
1 En nödvändig följd av skillnaden mellan hss på här nämda ställe äro
utelämningarna KkB 15:3 n. 20 och |>gB 11 n. 91. — Schlyter SML s. xlix förklarar
handskrifternas skiljaktighet genom att anta, att i hs A nyare stadganden influtit
varigenom den år 1327 stadfästa texten ändrats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
