Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande sätt förklara, hur samma företal, utfärdat av ’een vvseldughar
kununger swea ok götse ok normanna Magnus, sun haertugh Eriks’
kan förekomma i båda de antagna lagredaktionernas hss. Man
nödgas då söka reda sig med det godtyckliga antagandet, att detta
företa! ej funnits i ®A, men ur *B överförts till någon senare hs
av A-typen.
Allvarligare är emellertid ett annat skäl. Det är nämligen
inte blott obetydligheten av avvikelsen mellan hss, utan även vissa
avvikelsers natur, som talar mot teorien, att hs A skulle innehålla
den före år 1325 i Södermanland verkligen gällande lagen. Det
har nämligen förut uppvisats, att hs B på några ställen innehåller
äldre stadganden än hs A1. Vid författandet av *B skulle alltså
stadganden återupptagits ur en lagbok, som då den innehållit ett
tidigare rättsskede än hs A, enligt teorien för länge sedan måste
upphört att gälla och som i så fall måste ha framdragits ur något
arkiv2. Att uttrycket ’gamla lagboken’ inte kan åsyfta *A, torde
vid den jämförelse, som ovan företagits mellan Add. 12 och
texterna, ävenledes vara styrkt. De svårigheter, som uppstå, om man
antar Tengbergs åsikt, försvinna, om man som i denna uppsats
föreslagits anser *A vara ett förslag.
Den ledsamma nödvändighet att anta ett språng tillbaka i
utvecklingen, som framtvangs av Tengbergs teori, vidlåder även
Schlyters mening. Enligt denna har Södermannalagen ’författats
under konung Birgers regering vid samma tid som Upplandslagen
eller kort därefter, ehuru den i anseende till den i stadfästelsen
omnämda oenighet mellan klerkerna och landsmännen eller andra
hinder, ej blev formligen stadfästad förrän år 1327, och ehuru Magnus
1 Se ovan s. 93 f.
’ En förklaring likartad med den som gäller för de ställen där hs B har
stadganden av äldre innehåll än hs A, gäller tydligen även för de ställen, där den
som utskrev den nya lagen upptagit äldre vändningar efter en ålderdomligare hs
(se t. ex. BB 27 n. 94; MB 27 n. 74). Om *A fattas som ett förslag, ägde han
naturligtvis böjelse att av gällande lag uppta de högtidligare ord och vändningar,
som vanan gjort kära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
