Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting gjort motstånd mot förslaget och lyckats genomdriva, att en
tillämnad rättsändring hs A BB i: i, som djupt skulle ingripit i
byamännens liv, fick förfalla.
I 1325 års protokoll framträda lagsagans lagman, förre
lagman och herr Magnus Nilsson å lekmännens vägnar som
lagförslagets målsmän.
I Stadf. heter det enligt lydelsen i hss 46—48, att lagmannen
till att utarbeta den nya lagavfattningen ’valde med sik vara ärlika
riddara som (i) wart radh äru ok haer naemnas ok i Sudermannaland
jordäganda äro’, varefter elva herrar och bland dem de två i
protokollet nämda uppräknas. Hs B åter inskjuter ’tolf’ före orden ’uara
rerlica riddara’ och tillägger ’haerra Niclaes Abiornsun’ till de andra
elva herrarna.
Härigenom får hs B en motsvarighet till den tolvmannanämd
(på femton medlemmar), som omtalas i UL Stadf. Det förefaller
likväl, som om hs B på detta ställe vore mera konstruerad än övriga
hss och som om dessa hade en mera verklighetstrogen text1.
Källornas vittnesbörd synes i hvarje fall böra tolkas så, att en
mindre krets särskilt lagkunniga rådsherrar1 bland vilka lagmannen
och hans företrädare voro de ledande, utarbetade lagförslaget, att de
sedan förvissade sig om de andra i Södermanland jordägande
rådsherrarnas samtycke, och att lagförslaget på tingen framställdes under
samtliga dessas auktoritet.
Av synnerlig vikt är det sätt, varpå rådsherrarna för förslaget
använde även kungamaktens auktoritet. Medan i allmänhet de
grundsatser, som en fullmyndig kung t. ex. Magnus Ladulås,
uttalar om kungens makt över lagen, mera ha karaktären av
kungliga anspråk än av rättsregler uppburna av det allmänna rättsmed-
1 Ändringen måste dock vara nästan samtidig, då Nils Abjörnsson som bekant
var rädsherrc och därtill, som t. ex. av DS III nr 2543 synes, jordägare i
Södermanland. Det är naturligtvis möjligt, att hs B här har den rätta läsarten och att
hans namn uteglömts i de andra handskrifternas stamskrift och att då även ’tolf
strukits. Saken belyser i aila fall endast en formell åskådning och är av mindre vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
