Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåna, svimma, avlett av part. dåinn till deyja, dö. (Rot germ, da?/-,
ie. dh«<-, dhe«, dhoy-). Denna senare etymologi har så gamla anor
som från svensken Johan Ihre. I hans Glossarium Suiogothicum
(1769) återfinnes nämligen adj. dålig (jämte dåna, dåfna, dåf-warmt,
dåre, dåse) under ordet »tfa, deliquium animi Vercl.»
(=Vere-lius, Index lingua: veteris Schyto-Scandicre s. Gothicae, 1681),
bland de »crebris surculis», i vilka detta gamla ord kvarlevde,
»tanquam succisa stirps». (Dålig får sål. för Ihre betydelsen
»mentis impos, dein qui animum cito despondet, qui debilis est»).
— Denna Ihrcs härledning citeras sedan i Molbech, Dansk
ordbog (1859), och är förmodligen också källan för Rietz’ och Dalins
överensstämmande framställning i deras resp. ordböcker.
Vilken nu ordets faktiska härstamning och därifrån utgående
utvecklingshistoria har varit, kan avgöras endast genom en mera
fullständig undersökning av ordets uppträdande i äldre språk, än
som hittills varit given. Tyvärr äro källorna tämligen sparsamma.
På östnordiskt område är adj. dålig förmodligen av en slump
först belagt fram på 1600-talet. I Kalkars Ordbog over det asldre
danske sprog finnas två citat. Ett från Kingo (c. 1700):
"mit hierte siset maa briste
min sisel i livet riste
som daalligt esspe-löw".
Här är betydelsen förmodligen (skälvande) bräcklig, svag. Samt
Holberg: »lsenestolen, som cr dollig og raaden, (gaar) i stykker».
— Kalkar angiver betydelsen »ussel, svag».
På svensk botten hittas ordet först hos Spegel, Glossarium
Sveo-gothicum (1712). »Dålig, O. et W-Goth. o: oförmögen.
Qui-dam dictum putant qvasi daudlig o: dödlig. [Ebr. dal 0:
atten-uatus viribus et facultatibus etc.]». — Härefter uppträder ordet i
alla ordböcker. Serenius, Dictionarium Suethico-anglo-latinum
(1741): »dålig, adj. dead, heavy, blockish; mers. Dåliga tider, dead
times.» Den pregnantaste betydelsen är sål. »iners» = Spegels
»oförmögen», ehuru här även exempel pä överförd användning —
Lind, Swänsk och Tysk Orda-Bok (1749): »Dålig, lässig, träg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
