- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
124

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anförda svenska 1700-tals-ordböckerna! — Seg f>eim dåliga konungi

o. s. v.; en dålig häst, ett dåligt arbete). Med denna innebörd
utsträckes dess användning även till det’ moraliska området,
sål. = ond, syndig. (I ex. som: allir skyldu nema ?11 goö dcemi
en varazt hin dåliga dcemi; fara dåliga fram; däligr fiandi; hin
dåligsta VEettr Diana; {>u hinn illgiarni ok hinn dåligi dvergr). —
Denna överförda användning kan utgå såväl från bet. skadlig,
fördärvlig, som också från bet. svag, skröplig. Paraleller till den
senare utvecklingen äro icke ovanliga. En slående sådan är
betydelseutvecklingen vid samnord. adj. krankr. Detta inlånades tidigt i
de nordiska språken från tyskan, med bet. kraftlös, svag, sjuk (jfr
Klugel) och har från denna utgångspunkt nått en icke oansenlig
utveckling. Söderwall återgiver dess betydelser i fsv. på följ. satt:

1) svag, skröplig, 2) svag till hälsan, krank, sjuk, 3) ful, vanställd,

4) dålig, usel, svår, ond, 5) ond, ondskefull, illvillig, 6) dålig, ond,
osedlig, liderlig. (Liknande Fritzner och Kalkar.)1

En intressant genväg, på vilken betydelsen ond, syndig
kan framgå direkt ur bet. dödlig, medförande döden, visas
f. ö. av adj. dauåligr, fsv. depeliker. Till följd av den kristna
föreställningen om döden såsom »syndens lön» och särskilt om
vissa, svårare synder såsom förande till »den eviga döden» (fsv.
depelik synd, i mots. mot tiapelik, Söderwall), kom adj. dödlig i
vissa förbindelser att övertaga en betydelse ungefär = svårt
syndig, förkastlig. T. ex. J>au bref eru svå dauölega samsett, at

H. konungr afeignar sér alla hl?/3ni viö Römakirkju2. Gjorir nu
aöra hriö eigi mcör minna håreysti ok daudligum oråzmi3. — Fornsv.

1 Jfr också usel (vésalt), ursprungl. olycklig; eländig, ursprl. landsflyktig —
därav beklagansvärd, ömklig, dålig. På samma sätt fra. chétif, <C captivus.
Närmast > beklagansvärd; "fra ynkvasrdig udviklede det sig videre i Frankrig til ussel,
svag. skrebelig (altså modssetning til staerk); i Italien, hvor ordet overförtes på
moralske forhold, til ringe, dårlig, slet (alltså modssetning til god)“. Nyrop,
Orde-nes liv, s. 99 f.

2 Fritzner återger betydelsen: "paa en syndig Maade, som har den evige
ded tilfelge".

3 Gering Isl. Aeventyri I, no 42 r. 93. (Fritzner orätt r. 39). Om en
hädare. Gerings glossar översätter förbindelsen med “ Fluche".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free