Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upptagandet af betoningsformerna med rytmiskt förskjuten
seniifortis i dubbelt sammansatta ord (ån3g far ty2g, af^tonmåltPd)
har genomförts i stor utsträckning, i det man förutsett, att detta
uttal måste framkomma så snart ordet i fråga blir för någon fullt
kurant. Detta innebär ju så tillvida en fara, som det godt kan
finnas ord, hvilka af ingen människa kännas som så kuranta, att de
lösryckas från sina släktingar. Såsom sådana skulle jag våga räkna
acklhnatisationssjukdom, allfarvägstdtryck. Detta kunde förebyggas,
om man åtminstone undveke att konstruera (för redaktörerna okända)
rytmiska sidoformer i ord, som ej ha karaktär af term. I regel
torde nämligen under sådana förhållanden den analogitrogna formen
sällan kunna af någon uppfattas som språkvidrig.
En annan fara är, att misstag kunna göras i afseende på
själfva affattningen af de rytmiska lagar man följer. Enligt min
mening är en accentform sådan som 31002, upptagen i
afbröstnings-fordon, afdelningsmedlem, afdrifningsmanskap, afgudahögtid,
afkort-ningsspamnål, afledningsbokstaf afmattningstillstånd knappast att
anse för rytmisk, då tre på hvarandra följande svagtoniga stafvelser
väl just hör till det som språkrytmiken vill undvika*. Än
tvifvel-aktigare förefaller mig såsom ofvan sagts uttalet 0300 ~ 02 i
afelie-afstånd.
Till förebyggande af missförstånd vill jag säga, att jag icke
vågar förneka tillvaron af de uttal, som ordboken upptager i strid
mot min erfarenhet eller min språkkänsla. I öfrigt torde det
anförda få gälla som ett litet bidrag till problemens formulering. Äro
mina regler om position och hiatus riktiga, så skulle vårt språk
ha en liten plats för språklagar, som på annat håll behärskat hela
materialet.
* Något annorlunda ter det sig i bcstfimd form af samma ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
