Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad der er tvekloftet, men i Besynderlighed Klave som lregges
om Koens Hals for derved at binde den i Baas». Att döma af
f. pp, p = nord. v synes lånet ha skett i gammal tid.
f. kalppa, gen. kalpan »någonting motbjudande (t. ex. kött
af kreatur, som blifvit dödadt af varg 1. tjuf)» torde böra jämföras
med fisl. glap n., glqp f. »Utilborlighed».
f. karmas, karmea, karm/a, karmias »kärf, frän, besk; bister,
vresig, butter, gramse, surmulen, ogunstig»; estn. karm, karme,
karmikas etc. »rauh, straff, hart, streng (von Haaren, Wolle, Flachs,
vom Wetter)» = fsv, gramber, fisl. gramr »vred, gramse,
förskräcklig». Det slutande -s i ett par former synes häntyda på
urnor-diskt lån.
f. karseerata »grassera, trakassera; karbasa» = sv. grassera
är ett exempel på i nyaste tid skedd metates.
f. kelteet plur. »kläder» (Lönnrot s. v. kelle) och kelsi,
gen. kclsin »klädesplagg» har en påfallande likhet med sv. kläder
och är säkerligen lån. Ändeisen -eet (< -ehet < -eset eller kanske
-esel) är ålderdomlig och synes förutsätta mycket gammalt lån,
hvilket återigen motsäges af det omljudda e. Den är då kanske
inkommen ur det vanliga ordet för kläder: vaatteet plur., äfven
det ett nordiskt lån.
f. kilpi, gen. kilven »sköld», estn. kilp, gen. kilbi »Schild,
Blechplatte», redan hos Ahlqvist = fisl. hlif fem. »Besky
ttelses-rniddel mod hvad der kan tilfoie en Skade, isar mod Fiendens
Angrebsvaaben; Skjold i Besynderlighed». Lånet är urnordiskt,
hvilket visas af f. k < nord. h = ch (andra ex. hos Thomsen s. 57).
f. kolkka, gen. kolkart och kolkko, gen. kolkon »skälla» samt
kulku, gen. kulkiin »bjällra» (dimin. kulkunen »bjällra, liten
ringklocka; en större bjällra; kurirklocka») böra jämföras med fsv.
och fisl. klokka, klukka »klocka». Möjligen äro de dock snarare
att föra till de ljudhärmande kolkata, kolkkaa, kolkkua etc. »klappa,
bulta». Det finska kulku återfinnes äfven i lapskan under formen
(Norska Finmarken) golkka »Dombjjelde».
f. kulppo »på halsen af en arg oxe upphängdt, till knäna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
