- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
158

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ordet äfven ha kunnat betyda bromsen själf, »oestrus bovis»);
gammalt lån ur en j-lös biform till nord. broms, broms, bremse, etc.,
jfr fht. brctno m., fsax. bremmia f., etc. Ett besläktadt ord är f.
paarma eller parvia, estn. pann, gen. parmu eller pärm, gen.
pärmu »broms»; norsklapska boaro, Malå porräv3 id.; mordv.
pr omo, puromo, (Ahlqvist) btirym id.; tscherem. piirmo, pormo,
parmö, pärma, (Ramstedt) pcCrmti id.; vogul. pällim, pälem, palém
id.; ostjak. purim, pldem, petem id. (t. o. m. i samojediskan: pil’o,
pil’ti, pilu id.). Detta kan emellertid icke vara lånadt ur de germ.
språken, utan är snarare att uppfatta som ett iranskt lånord, jfr
sanskr. bhramara- »bi» (sammanställningen gjord redan afEuropfeus,
Suomi II, 7, s. 26 och Anderson, Studien zur vergl. der ig. und
f.-ugr. sprachen, s. 315). Mordvinskans pr- beror väl på synkope,
jfr Paasonen, Mord. lautl., s. 54, hvarför metatesen här är förfinsk.
Ung. féreg »mask», vogul. (Ny K. 25: 173) ptrk påminner om f.
permu, men då den finska formen så noggrant öfverensstämmer med
den germanska, är det säkrare att antaga nordiskt lån, särskildt
som alla mellanleder mellan f. och vogul.-ung. saknas.

f. pilkka, gen. pilkan »märke, tecken, fläck, prick, skottmål»
måste (med Thomsen) jämföras med fisl. Jiekkr, fsv. flcekker.
Det finska i skulle då härröra från nordiska former utån a-omljud
(Tamm, Etym. sv. ordb. s. v. fläck).

f. pilkku, gen. pilkun »fläck 1. märke i träd i följd af
barkens borthuggning, skåra, inskärning, fläck, prick, plätt, stjärna»,
estn. walge-pilk, gen. -pilgu »Blässe, Fleck» (zvalge »weiss, hell»);
f. pilkkoa, pilkon och pilkkaa, pilkan »hugga bort trädbarken här
och där, slå märken, fläcka, hugga i smått, spjälka, klyfva»; f.
pilkota, pilkkoan och pilkuia, pilkkuan eller pilkata, pilkkaan
(kanske afiedt ur pilkku) »slå märken, göra inskärningar, bespränga,
pricka, fläcka, göra brokig, hugga smått uti, spjälka, klyfva,
sön-derstycka». Orden höra tydligen tillsammans med sv. blecka »göra
ljusa märken på träd genom barkens borthuggande», no. blika
»mterke med en hvid Plet (Blik)», fsv. blika id., no. blik n. »en
bleg eller hvid Plet, f. Ex. paa en Klippe; ligesaa om Maerker paa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free