Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ursprungligt tt = urn. t) och i Suomen Museo 1902, s. 57 tecknas
i gen. Röyttään, alltså nom. *Röytäs. Enligt erhållna uppgifter
består jordmånen där af »sten-ur med grofva stenblock» och det
kan således icke lida något tvifvel, att namnet är lånadt. Dess s,
vare sig det då står före eller efter andra stafvelsens vokal, torde
häntyda på gammal s-stam. Ordet ser ut att vara lånadt som
ortnamn och icke som appellativ, enär det åtminstone för närvarande
blott i en sällsynt afledning begagnas i appellativ betydelse. Om
det, hvilket jag anser sannolikast, lånats som ortnamn, häntyder
detta på urgammal germansk bosättning vid Torneelfvens mynning,
en bosättning, som äfven cfterlemnat andra spår i dessa samma
trakter, åtminstone namnet Pirkkiö »Birka», kanske också
1500-talets Helsingcbyn, numera Kainuunkylä, med allehanda svenska
ortnamn i närheten (Oxberg, Hvitaberg, Riksberg m. m.), som göra
svensk kolonisation otvifvelaktig. En ordentlig arkeologisk
undersökning af trakten skulle säkerligen gifva intressanta resultat, jfr
antydningarna i Suomen Museo 1902, s. 56 ff. Om de
etnografiska förhållandena i Norrbottens kustland i gamla tider se för
öfrigt förf. i Nordisk Tidskrift 1895, s. 378 ff.
Innan vi sammanfatta resultaten af vår undersökning, böra vi
också granska förhållandena hos sådana lånord med uddljudande
konsonant + likvida, som äro hämtade ur andra än de nordiska
språken.
De hithörande litaviska lånorden äro förtecknade hos
Thomson, Beröringer inellem de finske og de baltiske Sprog,
Köpenhamn 1890, s. 83. Något säkert exempel på metates finnes icke
bland dem; sammanställningen f. petra, peitra »vildren» = lit. bredis
»elg» är, såsom också Thomsen påpekar, högst osäker (ibid. s.
162 f.). Bland de säkrare lånen ha några diftong eller vokal
-j-konsonantförbindelse, hvarför ingen metates kan väntas; sådana
äro f. lahto »fågelsnara» = lit. slq’sta »Mausefalle» m. m.; f. lauta
»bräde» = lit. plantas »der Steg am Bienenstock» m. m.; f. rastas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
