Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rcen söker lämna förklaring af hvarje särskildt fall; och kanske
vore också nasalvokalen i gå’lås att betrakta som sekundär. Men
vi vilja här alldeles bortse från en dylik möjlighet, särskildt som
vi icke kunna säkert påvisa någon idéassociation eller analogi,
hvarpå denna nasalvokal skulle bero. I stället vilja vi se till, om
icke nasalen, äfven under den förutsättningen, att den af oss gifna
ctymologien är riktig, kunde betraktas som fullt regelbunden. I
Alfdalsmålet förekommer formen siå’ ’se’, hvilken af Noreen Arkiv
III s. 9 och Ordlista s. 154, förklarats såsom uppkommen af se å
(’sc på’). Emellertid har Noreen sedermera enligt meddelande till
Bugge, Kongl. Norske Videnskabers Selskabs skrifter 1901, n:o 4
s. 13, hållit det för möjligt att förklara siå’ ur * sehan utan följande
å. I full öfverensstämmelse härmed står nu R.M ’plåga, förfölja’
i en runinskrift på ett benstycke funnet i Trondhjcm, där A säkert
betyder nasalt q. Verbet i fråga heter på fvn. (k)rjå och dess
grundform är *hrehan. Nu sakna i Älfdalsmålet fly, klå, le
nasa-lering. Men rotstafvelsen var här ursprungligen lång, under det
den ursprungligen var kort i sv. se etc. och i fvn. hrjä. Under
hänvisande till Bugges framställning å a. st. vill jag därföre framställa såsom
högst sannolikt, att fvn,*gawq (väl öfver mällanstadiet *gaq) kunnat
blifva fvn." gå med nasalt d, hvarigenom äfven Dalmålets nasal
förklarasSubstantivet gå’ i gå’lås har antingen fått sin nasal
från verbet eller är kanske snarare den substantiverade infinitiven
(jfr fvn. siå sb. och verb).
4. Fsv. lekter ’lekman’.
Denna form har Schagerström, Tyska lånord med kt i
medel-tidssvenskan sid. 3 not, förklarat såsom uppkommen ur leker (<
tå best. form iå’11 med nasalt ä beroende på den bestämda artikeln; före bestämda
artikelns n bar naturligen äfven rå nasalvokal — här egentligen ursprunglig ; jfr
Noreen Ordlista öfver Dalmålet s. 212.
1 I min framställning gör jag här bruk af en del meddelanden, som jag
erhållit af Professor Noreen, och för hvilka jag här till honom frambär min hjärtligaste
tacksamhet. — Professor Tamm fäster — sedan ofvanstående blifvit nedskrifvet —
min uppmärksamhet på fsl. goveti Verebren’, som skulle kunna sammanställas med
nord. gä, om detta är från *gazua. Betydelseöfvergången ’se på taga hänsyn till
> vörda’ är ju mycket antaglig. Ordet är då lånat från germ. språk (got. *gawai-).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
