Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vokalen ä inträngt direkt in i presensstammen eller så att i presens
;c bortfallit genom inflytande från preteritum (*gawa > gä, eller
> ga a > gä); man kunde kanske jämföra fvn. fijä (got. *ga-piwan
där iv (> f) bortfallit gerioin inflytande från preteritum (Noreen
Altisl. Gr. § 227 Anm. 4}. Riktigheten af min förklaring af gä
bestyrkes för att icke säga bevisas af ett medelengelskt ord. I
Orrmulum finna vi ett gowen ön som utan tvifvel betyder ’se på,
beskåda, observera’; jämte me. genven, gouen finnes äfven formen
gawen ’to gape, stare, look intently’ (se Murray N. E. D.).
Me. gowen, gawen kan knappast vara ett inhemskt ord; det
är svårt att säga, från hvilken urengelsk grundform det i så fall
skulle utgå. Man har också sammanställt det med fvn. gä (så
Holt Orrmulum, Murray N. E. D.), men detta blir icke möjligt
om vi utgå från en grundform ^ga-a^han1; däremot möter en
dylik sammanställning inga svårigheter, om vi härleda gä från
*gawa och antaga, att det ombildats efter preteritum. För nordiskt
ursprung tala äfven dubbelformerna gowen, gawen; vi kunna ju
antaga, att efter preteritum *gauöa på vikingatiden bildats ett nordiskt
gau-a eller ett anglo nordiskt gowen, gaiven. Den nordiska diftongen
au kunde ju i medelengelskan återgifvas med både ou (ow) och au
(aw), se Björkman, Scandinavian Loan-words 1. 68, 78 fif. Dock torde
formerna lika väl kunna förklaras direkt ur den förutsatta grundformen
*gawa; man vet ju icke så väl huru förbindelsen aw skulle
behandlas i nordiska lånord i engelskans. — Vi öfvergå nu till den
af Dalmålets gå’lås förutsatta nasalvokalen i fvn. gä. Såsom af
Noreens framställning i Arkiv f. nord. fil. III framgår, föreligger
i Dalmålet i några fall nasalvokal, där vi väntat onalaserad vokal,
under det att stundom nasalitet saknas där vi vänta sådan*. No-
1 Brate, PBB. X s. 26 afstår från att förklara formen gozvcsst i Orrmulum.
Ilan föredrager dock att antaga inhemskt ursprung, emedan han anser att ingen
nordisk motsvarighet förefinnes.
3 Att i Orrmulum skrifves gowesst och icke gowzvcsst, torde vara af mindre
betydelse, då ju ordet blott år belagdt där en gång.
8 Dalmålets rå ’vrå* utan nasalering kan Noreen Arkiv III s. 21 ej förklara.
Antagligen beror den felande nasaleringen på annlogiinverkan från fall sådana som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
