Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta ord har senast och utförligast behandlats af Falk och
Torp, Et. Ordb. under matrem. Enligt dem ligger till grund för
detsamma lat. matricaria. Ändeisen skulle då bero på inflytande
från bertram (fr. lat. pyrethrum). Detta senare antagande synes
j’u ganska plausibelt, särskildt som mattram och bertram oftast hafva
samma betydelse (Chrysanthemum Parthenium, se Jenssen-Tusch,
Nord. Plantenavne s. 59). Men det finnes ännu en möjlighet att
förklara ändeisen. I medellatinet kallades Chrysantemuin
Parthenium äfven matrona (se Fischer-Benzon, Altdeutsche Gartenflora
s. 62), ett ord som äfven inlånades i fornhögtyskan1. Om vi utgå
från denna grundform och jämföra sv. mejram (mlat. majorand)
kunna vi lättare förstå, huru formen ■mattram etc. kunnat uppstå;
om bertram verkligen spelat någon roll vid formens uppkomst, så
kunde det naturligen lättare hafva influerat lat. matrona eller en
därifrån stammande form än det kunnat leda till en direkt
ombildning af det lat. matricaria.
7. Ne. reel ’härfvel’, fvn. hréll.
Ne. reel, fe. hreol härleder Kluge E. St. XI 512 från en
grundform *hröhilo. Enligt min inening kunna vi förena det engelska
ordet med fvn. hréll ’hvaesset Pind af Ben eller seigt Trse, som
bruges til dermed at f0re Islffittet hen paa sit rette Sted’, om vi
utgå från sagda grundform och härleda densamma från ett äldre
*hranlulo%. Skeat, Etym. Diet. 1901, förkastar emellertid utan att
gifva någon annan förklaring Kluges härledning på den grund att
en form *hröhilo > *hrcehil skulle gifva fe. *hrel. Enligt min
mening faller emellertid Kluges etymologi ej på denna Skeats kritik;
reel låter sig myckct väl förenas med det nordiska ordet, om vi
antaga, att på grund af den vanliga växlingen -il, -ul till *hré(k)il
bildats sidoformen *hré(h)ul, hvilken senare form väl ljudlagsenligt
skulle blifva hreol.
1 Jfr. fht. materan etc. Här m;\ hänvisas till den tredje, under pressen
befintliga, delen af mina Pflanzennamen der ahd. Glossen i Zs. f. d. Wortforschung.
2 Denna sammanställning {reel och hraell) finnes t. ex. hos Fritzner2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
