Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vikelse nära till hands. Pron. vg,r ’hvarje’ (jte var) var ofta
obe-tonadt och har till följd däraf erhållit vokalen a, som i Vätömålet
regelbundet företräder äldre svagton. a\ substantiven gap, skrap,
ka,r ’karl’ äro åter påvärkade af verben gapa, skrapa, resp. plur.
karar. Dels utjämning med besläktade former, där rotvokalen icke
stod i öppen stafvelse, dels inflytande från riksspråket (eller andra
dialekter) kan ligga till grund för de afvikelser som möta hos apa
subst., apal ’apel’, åvbl (: vb. avla), bada, bågari (jte bågari), baka
(: subst. bak), vala, ’dvala’, fara vb. (: pres. far), flätar (: fem. flät),
frasa, gala (: pres. gal), gnaga (: pret. gnagda), asa ’hasa’ (jf. rspr.
has), ata ’hata’ (: at ’hat’), kaka, låmbr (: fem. lam), låtar (: fem.
lat), mågbr (: plur. magra), mala (: pres. mal), någal (: plur. naglar),
såddl, råkar (: fem. rak), saga, sala ’salu’, skava (: pret. skavd*),
skvala (jf. rspr, subst. skval), slåkar (: fem. s/ak), spakar (: fem.
spak), spara (: pres. spar), stava, svågar (: fem. svag), tåmhr (: fem.
tam), trava subst., trana, vågil (: plur. vaglar), vaka (jf. rspr. vakna],
vånar o. vana subst. (:adj. fem. van). Vi hafva således ingen
grund att betvifla att den växling mellan a-ljud i sluten stafvelse
och a-ljud i öppen, som framträder i de tidigare anförda exemplen —
och särskildt tydligt i motsättningen bak : bg,ka (jte baka), bar : bara,
dag: dagar, lag: laga lagsm, slag: slags, svar : svara, tal: tala ■—■
en gång varit genomförd inom den ordgrupp vi nu sysselsatt oss med.
Men det är icke blott där urspr. kort a undergått förlängning
i öppen rotstafvelse som det representeras af ett ä-ljud. Också
där det företrädes af kort vokal har denna, om ock med många
och viktiga undantag, sistnämnda kvalitet; det kan här vara nog
att exempelvis nämna bragd ’fiskbragder’, bryta, dag, fala, galt,
gada ’gadd’, vaga, ssmar, stal, våt’h. Denna omständighet ger oss
nyckeln till den växling vi nyss konstaterat. Den ådagalägger att
differentieringen icke bestämts af vokalens ställning i sluten eller
öppen stafvelse, ty hos en stor del af orden med kort ä-ljud står
detta i sluten. En allmän öfvergång af kort a till öppet ä har
fastmer ägt rum i målet, och 0111 den inträdt i öppen urspr. kort
rotstafvelse men ej i sluten, är det emedan a vid tiden för öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
