- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
233

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lann lann (Häls., Härj.); 2) framför gg i Dalarne och Härjedalen

— t. ex. agg (Dal.), Bagg-gåii (Härj.); 3) framför r + kons.
öfver hela området — t. cx. arm (Dal), barm (n. Ång.), llarve
3.larvn ’slarfva -ig’ (s. Ang., Häls.), stark o. d. sta§k o. d. ’stark’
(Häls., Med., s. Ång., Härj., Jämtl.), varj gvarj (s. och n. Ang.,
Jämtl.); 4) framför kakum. I + kons. med säkerhet i Dalarne —
t. ex. balk alv ’half. Formerna balk balk balk från Jämtland och
lalj från Medelpad tyda på ett dylikt förhållande i dessa landskap.
Möjligtvis ansluter sig Hälsingland till dem. Åtminstone synas
orden med 11 rspr. a + kakum. I + kons. icke här liksom i
grann-landskapet Härjedalen uppträda med å-ljud (se nedan): jf. t. ex.
hulm, ks.lv. Uppgifterna om användandet af a i dessa fall stämma
ej alltid öfverens med dem som frän resp. trakter lämnats om
representanten för urspr. kort a i öppen stafvelse. Till en del

— i synnerhet där dessa uppgifter härröra från olika personer

— kan detta bero på växlande uppfattning af samma ljud. Men
åtminstone framför r + kons. torde värkligen a blifvit a i vissa
trakter där det i urspr. kort öppen stafvelse uppträder som öppet a\
i hvardera ställningen synes sistnämnda ljud förekomma endast i
Dalarne, Hälsingland och mindre delar af Härjedalen och Jämtland.

Ytterligare inskränkning lider a- resp. a-ljudets område genom
den labialisering urspr. kort a i särskilda fall undergått. Först och
främst har öfvergång däraf till å-ljud (lmalf. a 1. o) öfverallt utom
i Ångermanland och Åsele lappmark inträdt framför gg (och
ante-sonantiskt nd, inb, lik}), t. ex. Vidare representeras

det framfor kakum. I + kons. i Härjedalen (utom östligaste delen)
och i södra Ångermanland af ett å-ljud (lmalf. 0 1. 0), t. ex. bolk
boXk belk ’balk’, holm ’halm’ (s. Ång.), i östligaste Härjedalen
äfvensom i norra Ångermanland (och Åsele lappmark?) af ett
egendomligt mellanljud mellan öppet a- eller ä- och å-ljud (lmalf. a), t. ex.
stalp pret. (ö. Härj.), balk ’balk’ (n. Ång.), galje ’galge’ (n. Ång.) *.

1 Det nordångermanländska ljud, som Sidenbladh betecknar å, sattes af
Lun-dcl! efter beskrifning = lmalf. G) < men den af Nordlander, Sv. landsm. II, sm. medd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free