Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från s. Ångermanland uppgifvas visserligen äfven några exempel
på lmalf. a cllcr a för äldre a framför dent. I + kons., men då
dessa ljud stå mycket nära a, är man frestad misstänka en
förväxling. Ännu i en annan ställning — framför gg— motsvaras urspr.
a af 0, nämligen i Hälsingland (och Medelpad?): från Delsbo
upp-gifves bogge ’(norr)bagge’, plog g plagg’ (samt degg ’dagg’, logg
’lagg’, vegga ’vagga’, hvilkas o dock kan tänkas återgå på äldre {>) *.
Huruvida äfven i detta fall o längre norrut fortsättes af a — agg
aggene ’aggande’ från norra och plagg (f. plagg}) från södra
Ångermanland låta förmoda det — kan af mig icke afgöras. Slutligen
tyckcs urspr. a hafva i en liten till Dalarne hörande del af
området (åtm. Rättvik) förbytts i ett å-ljud jämväl framför kk(il//?),
som uppkommit genom assimilation af nasal + tenuis; jf. båkko
’backe’. Samma ljudlag spåras längre norrut i östligaste
Härjedalen, ehuru här å-ljudet utvecklats vidare till a (jf. ofvan): bakkä2.
vansiljans fögderi (intill Särna), men icke i Nedansiljans; Älfdalsmålet återger urspr.
a framför 11 Id It genom lmalf. Ö, Moramålet genom o, Orsamålet genom Såsom
exempel må ur Noreens Ordlista anföras: (Ålfd.) oljd&V ’aldrig’, Ol, följX, ’falla’,
f&lda ’fålla’, olj ‘halt’, olda ’hålla’, kol_d ‘kall’, Ma vb., solj ’salt’, skol
’skallgång’, sköU, tol fttlfold ’tvefaldig’. — Jf. med denna företeelse (som synes ega
ett motstycke äfven på jylländsk botten: K. Bennike o. M. Kristensen, Kort over
de danske folkemål s. 22 f.) den fsv. öfvergången af kort o till u framför 11 Id It,
hvarom se Rob. Larsson, Ant. tidskr. f. Sv. XII. 2 s. 32; Kock, Arkiv IX s. 245 f.,
Hultman, Östsv. dial. § 1.8 m. not.
1 Exemplen delvis hämtade ur Delsbogrammatiken och hälsingeordboken, där
de skrifvas med 6 i st. f. 0 (bOgge likväl med å). Att 0-ljud menas, framgår af
det Sv. Iandsm. XI. 4 s. 81 sagda.
2 Att de anförda formerna böra härledas ur en sådan ljudlag förefaller
sannolikt med hänsyn till att det västligare dalmålet (åtm. 1* hufvuddelen af Ofvansiljans
fögderi) låtit a öfvergå till ett rf-ljud (Ålfd. lmalf. Ö, Mora 0, Orsa 8) framför alla
af nasal -f- tenuis uppkomna tenuisgeminator. Detta bevisas af former sådana som
(Ålfd.) Okul ’ankel’, drok ’drack’, SOk ’sjönk’ (jf. fsv. sank), skrok ’någonting
skrynkligt’, skroha ’göra bucklig’ (jf. nsv. dial. skrankcr ’ojämn’), sp^oh ’sprack’,
Stol» vb. ’stack’, tolca, vb. ’tacka’; &0t vb. ’band’, sp^Oi vb. ’spratt’; kop ’klimp’
(jf. no. kamp), kopas ’kappas’> krOp ’krokig’ (jf. nsv. dial. kramp) — samt, å
andra sidan, alta ’hacka’, k^alc subst., WttJc&j T^aJcd ’hund’, St&ll subst. j at ’hatt’,
kdt] tap, t apa ’förlora’, öfvergången är af särskildt intresse såsom kriterium
för tenuisgeminatornas härkomst. Formen bolyd ’backe’ vittnar sålunda för den
gamla sammanställningen af sv. backe med da. banke och mot v. Friesens (De germ.
mediagem. s. 100) härledning däraf ur ett urgerm. ba^nä(n)-. Man invänder kanske,
att två olika bildningar måste föreligga, då ju såsom v. Friesen framhållit -kk- i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
