Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytterst vanlig /–metates är i lt., och hur ostadig vokalkvaliteten är
framför r i detta språk (jfr Liibben Mnd. Gram. s. 21 ff.). För
min egen del hyser jag icke skymt af tvifvel, att mit. gres är en
dialcktvariant till gr as, kanske uppkommen af *gers < * gars. Att
dessa sistnämnda former icke finnas belagda (åtminstone ej i
Schiller-Liibbens ordbok) kan endast bero på en tillfällighet. — I alla
händelser anser jag, att man helt och hållet måste bortse från mit.
gres, då man vill söka förklara de nord. formerna.
Formerna af vårt ord fördela sig alltså i de olika germ.
språken på följ. sätt:
gras eller därur utvecklade former finna vi i got., fht., mht.,
fs., mit., mnl., holl., isl., no. diall., fsv. (en gång grasiafyer i Vgl.),
några svenska diall. (t. ex. Fårömålet, Noreen Sv. Landsm. I, s.
336, o. Dalmålet, Noreen Sv. Landsm. IV, 2, s. 68) gras, ffris.
gers, gres, fe. gcers, gras, mnl. holl. gars m. fl. (se ofvan), och
trol. mit. lt. gres.
*grces- finna vi i fsv. (Ä. Vgl. o. s. v.), fda. (i lagarna), da.
gras, sv. gräs, no. diall. gree(s)s (Namdal och Nordm0re enl. Ross)
samt i fvn. -grese (ill- Fritzner, sel- Vigfusson), nisl. -gresi (i blå-,
kof- m, fl. Jporkelsson).
Formen gras är alltså tidigast belagd och den regelbundna
i alla germ. språk utom i östnordiska språk. Utan tvifvel vore
det en fördel, om äfven formen gras kunde återföras på denna,
d. v. s. om det kunde visas att gms är en omljudsform af gras.
Jag kan icke underlåta att finna antagandet af afljudsförhållande
mellan de båda formerna vara ganska betänkligt.
Enligt min åsikt äro Falk’ och Torp på rätt väg, då de
sammanställa gr ms med fvn. -grese. Då emellertid ingen mot -grese
svarande form är funnen i östn., torde det ej kunna gå för sig
att utan vidare antaga inflytande från en sådan.
Fvn. -grese synes mig gifva en fingervisning om den rätta
förklaringen af gras. Att de båda formerna ha något
sammanhang med hvarandra synes mig ytterst sannolikt. Hvad fvn.
formen -grese i ill-grese ’ogräs’ beträffar, är den otvifvelaktigt analog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
