Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med t. ex. fsv. krasmcete, äldre da. krasmade ’kräslig mat’, nsv.
lystmäte i förh. till mat, fvn. mij>dege : dagr, einberne : tbarn; d. v. s.
-grese är en /a-utvidgad sidoform till gras, använd i senare
sam-mansättningsled. Om denna välkända företeelse se exempelvis
Hellquist, Arkiv f. nord. fil. VII, s. 33 f., och Kluge, Nominale
Stammbildungslehre, § 76. Ett mot -grese svarande östn. *-grcese
har som sagdt ej blifvit funnet. Däremot ser jag i gras en ur
sammansättningar lösgjord form, närmast motsvarande fvn. -grese.
Att på liknande sätt ursprungligen endast som senare
sam-mansättningsleder använda 7’a-bildningar i ganska stor utsträckning
lösgjorts ur sammansättningar, är ett enligt min mening fullkomligt
riktigt antagande, som gjorts t. ex. af Hellquist a. st.; jfr. äfv.
Noreen, Aschw. Gram. § 33g, Anm. 4. Jag hoppas själf i
framtiden få återkomma till denna fråga.
Det kan genast invändas, att man skulle vänta sig östn.
*grcese icke gras, om min förklaring vore riktig. För att bemöta
denna invändning måste jag gå in på den svåra frågan om de
kortstafviga neutrala _/«-stammarna med den längre formen (nom.
sg. på -e, -i). Det egendomliga förhållandet råder, som bekant,
att t. ex. germ. *kunja-, *wadja- uppträda som fvn. kyn, v ej), under det
att t. ex. germ. *pilja- gifver fvn. jpile; jfr äfv. fvn. -jile, grene.
Om orsaken till denna dubbelhet äro meningarna delade.
Enligt den gamla uppfattningen, till hvilken Hellquist a. st. ansluter
sig, äro de kortstafviga analogiskt bildade efter de långstafviga.
Däremot anser Brate, Bezzenbergers Beitr. 11 s. 195 f-, att pile
är ljudlagenligt utveckladt ur germ. *pilio, hvaremot kyn är
analogiskt ombildadt af *kuni efter cas. obl. Streitberg Bcitr. XIV, s.
177, anser pile återgå på äldre *pilja-, kyn på *kuni. Jellinek,
Beitr. XV, s. 290 (jfr äfv. XVI, s. 322) förklarar pile ur en form
*pilim (om denna förklaring jfr särsk. Sievers, Beitr. XVI, s. 567).
Alla dessa försök att på ljudlagsenlig väg förklara dubbelheten synas
mig misslyckade, och intet af dem torde ha blifvit antaget af
vetenskapen. De synas mig alla laborera med obevisade
antaganden, och intet af dem löser enligt min uppfattning svårigheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
