Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare en »liten smådräng», som genom det »röda guld» låta locka
sig att blifva förrädare. Det förra anser jag ursprungligare. Att
i den situation, hvari vi införas genom Aagevisan, tala om modern,
hade knappast varit på sin plats. Därföre vidtogs denna lilla
ändring. Men icke ens i sitt äldre skick är detta motiv
ursprungligt i Samsonsvisan. Jag sluter detta af fiiörekssagans
framställning af sagan om Samson. I allmänhet kan man säga om
fiöreks-sagan i dess helhet, att om än författaren gjort många ändringar
och tillägg, de olika episoderna äro i det väsentliga återgifna på
ett mot originalet troget sätt. Åtminstone gäller detta i de fall,
där man kunnat uppvisa de källor, hvarifrån de äro hämtade.
Samsonssagans källa har ej ännu kunnat uppvisas, men intet i
densamma gifver stöd för det antagandet, att något så väsentligt som
moderns förräderi blifvit uteslutet. Tvärtom lämnar sagan icke
ens rum för en förmodan, att detta motiv kunnat finnas. Samson
flyr nämligen med Hildisvid till en djup skog, där han uppför ett
hus och vistas en tid, tills Brunstein påträffar henne. Flykten till
skogen och vistelsen där har vissa beröringspunkter med Tristan
och Isolde och utgör alltså ett gammalt motiv. Då sagan om
Samson troligen är af fransk upprinnelse, har motivet funnits, redan
då den invandrade i Nordtyskland och därifrån kom till Norge.
Jag anser därför, att episoden om moderns förräderi inkommit i
Samsonsvisan från någon annan visa, troligen i sammanhang med
berättelsen om utsändandet af riddarne, som skulle gripa honom.
Äfven andra visor, i hvilka det ej alls är fråga om förräderi,
synas hafva känt till denna moderns roll, ty hon omnämnes i
alldeles samma ordalag, t. ex. N:o 277 A 33:
Her Eller hand kaam til borige-lieed,
der stuod hans muoder, hun huilitt sieg wieed.
N:o 296 A 5:
Ja, der han kom til Borggaardsled,
der stod Fru Else og hvilt’ sig ved.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
