Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett grundligare studium af folkvisorna i denna riktning, än
det jag haft tillfälle att göra, skulle utan tvifvel ledt till det
resultat, att de allra flesta verserna i Samson återfunnits i andra visor,
äfven i sådana, i hvilka ämnet varit ett helt annat. Men det
material, som jag haft till mitt förfogande, har varit tillräckligt för
att stadga min åsikt, att Samsonsvisan alldeles saknar originalitet.
Dess författare har hämtat icke blott motiv, utan ock enskilda
uttryck från andra visor. Då dessa äro nordiska, speciellt danska,
så följer däraf, att den har uppstått i Norden, troligast i Danmark.
Det enda originella är namnet Samson, men detta kan han hafva
fått från den svenska öfversättningen af fiiärekssaga, som med
säkerhet användts af författaren till visan om Didrik och hans
kämpar, hvilken också troligen tillkommit i Danmark. Att ingen af
Samsonsepisodens särskilda detaljer influtit i visan, beror på att
denne författare haft för sig andra likartade visor och följt ett förut
uppgjordt schema. Måhända hafva också andra brudrofshistorier i
JnÖrekssaga inverkat på honom. Om man bortser från namnet, så
stämmer framställningen i Samsonsvisan mycket närmare med
episoderna om Herburt och Hild och Valter och Hildegund (]?i3r. s.
k. 238 f., 242 f). I båda dessa äro händelsernas hufvuddrag
desamma som i Samsonsvisan: Herburt och Valter locka Hild och
Hildegund att fly med dem, fadern i den förra, Attila i den senare
skicka sina män efter flyktingarna, en strid uppstår, i hvilken
Herburt och Valter behålla segern.
Samsonsvisans ställning till andra visor gör, att jag icke kan
tillmäta den någon synnerligen hög ålder. Jag anser det
sannolikt, att den tillkommit tidigast vid slutet af medeltiden. Men
därom har jag ej någon bestämd mening.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
