Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De viktigaste af dessa litterära uppgifter äro sammanställda
redan af Weinhold i hans 1856 utgifna, men på grund af den rika
materialsamling det innehåller, alltjämt så oumbärliga arbete
Alt-nordisches Leben (s. 474 ff). Han har däri också till jämförelse
anfört alla de upplysningar han kunnat vinna ur den tidens
blygsamma arkeologiska litteratur.
De litterära upplysningar om grafskicket, som gälla Island,
äro ännu fullständigare samlade af Kålund i hans afhandling »Fa-
i
milielivet på Island» i Aarbeger 1870, s. 367 ff. I sitt ofvan
anförda arbete om »Islands Fortidslaevninger» (Aarbeger 1882) gör
samme författare några jämförelser mellan dessa uppgifter och
resultaten af den arkeologiska forskningen, likaså i »Skandinavische
Verhältnisse» i Paul’s Grundriss der gernianischen Philologie, men
på båda ställen helt kort.
De i det följande anförda citaten äro hufvudsakligen vunna
med ledning af Weinholds och Kålunds arbeten. Dessutom har
jag emellertid med hänsyn till den föreliggande frågan fullständigt
genomgått dels två af de erkändt bästa släktsagorna, Egilssaga
och Laxdazlasaga, hvilka äro mycket rika på uppgifter om
grafskicket, dels de första afdelningarna af Snorres Hehnskringla (t. o. m.
Harald Gråfälls saga). I afseende på den senare får jag äfven
hänvisa till Hildebrands öfversättning, dels till noterna angående
identifieringen af vissa omnämnda grafhögar, dels till exkursen
»Om bränne- och hög-åldrarne».
Det är själfklart, att man vid en sådan pröfning af den
isländska litteraturens uppgifter angående en viss kulturhistorisk
detalj måste skilja källorna i olika grupper allt efter deras olika ålder
och tillförlitlighet. Härvid följer jag Mogk’s Litteraturhistoria i
Paul’s Grundriss.
Vi ha då att begynna med de källor, som äro verkligen
samtida med vikingatiden. Dessa äro ju uteslutande poetiska:
Eddasångerna och några »skaldedikter».
Hvad Eddasångerna beträffar, äro de ej mycket gifvande.
De tala ganska sällan och kort om likbegängelser och gälla ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
