Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
däri skilja sig från en viss art af de hedniska, att de förra äro
samlade på ett afskildt område och samtliga nedgräfda i marken
utån att utmärkas af hög eller stensättning ofvan jord 1. Kan detta
vara tillräckligt att beteckna graffaitet som kristet? Frågan är
nästan omöjlig att för närvarande besvara; någon ytterligare
belysning af densamma skola vi emellertid få genom de litterära- källorna.
På Björkö finnas äfven ett par afskildt liggande graffält af
runda och rektangulära stensättningar med obrända lik, sådana som
eljest, enligt hvad ofvan nämnts, förekomma mycket ofta vid de
uppländska byarne. Dessa grafvars inre anordning förenar flere
drag, som gifva dem en vida mer kristen karaktär, än som finnes
hos de senast behandlade grafvarne. Både män och kvinnor ligga
här i spikade kistor, grafgodset är ytterst sparsamt (ofta blott en
knif eller dylikt), och orienteringen är regelbundet den kristna, med
hufvudet åt vester, hvilket sista likvisst på Björkö liksom eljest
mångenstädes är fallet med så godt som alla obrända grafvar, äfven de
i högar anbragta. Någon korsformig prydnad är visserligen hittills
icke funnen i dessa stensättningar, vare sig på Björkö eller
annorstädes, men de äro ej heller ännu undersökta i någon större
utsträckning. Det vore ingalunda oväntadt, om det en gång skulle
kunna bevisas, att dessa graffält varit kristna begrafningsplatser;
i alla händelser äro de otvifvelaktigt vikingatidens yngsta
bygraf-fält, representerande det grafskick, som närmast föregått jordandet
vid kyrkorna.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>