Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kritiskt bidrag till läran om nysvenska
riksspråket.
Af
BENGT HESSELMAN.
Enligt regler för svensk kvantitet, som företrädts af bland
andra Kock och Noreen, borde ett fsv. dropi i nysvenskan ge en
form med förlängd vokal och kort konsonant. Den faktiskt
existerande formen droppe kan ej vara den ljudlagsenliga. Dess pp
är antingen att tillskrifva påverkan från besläktade ord sådana som
dropp, takdropp eller förklaras genom ordets användning såsom
senare sammansättningsled (t. ex. i vattendroppe). I gammalsvenska
skrifter möta vi ofta (t. ex. i Bib. och Lex. linc.) den väntade
formen dropc, och sådana äldre citat kunna betraktas såsom bevis
för den antagna ljudregelns giltighet i nysvenska riksspråket.
Ett annat fall är följande: i nysv. har fsv. kort i öfvergått
till e i öppen stafvelse: ex. liva > leva. De nysv. formerna drifven
drifvit böra förstås som analogibildningar, med /-ljudet inkommet
från böjda former (ex. dat. drifnom) eller från pres. och inf. (fsv.
driva). Bevisande föl* den ljudlagsenliga utvecklingen^ äro äldre
skrifningar sådana som dreffuit (Didrikssagan).
Vid resonnemang liknande dessa — hvilka jag här för
tydlighetens skull återgifvit kanske väl schematiskt — har man
förbisett en som jag tror synnerligen viktig synpunkt. Det är enligt
min mening alls icke gifvet, att de äldre skrifter, på hvilka man
stödt sig, verkligen i det berörda afseendet eller öfverhufvud få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
