Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anses representera samma dialekt eller samma språk som det
nuvarande nysv. riksspråket. Det är tvärtom möjligt, att vi i en
form som drope i Joh. P. Gothi Dictionarium ha att se en lokal
östgötsk form, naturlig för detta arbete såsom tillkommet i
Linköping, men som ingenting har att säga oss vare sig om det
nuvarande riksspråkets ljudregler eller om tillståndet i ett möjligen
hefintligt äldre sådant. Ja det kunde ju visa sig, att språket i
denna ordbok i det hela är starkt dialektiskt färgadt eller rent
af far betraktas som dialekt?
Frågan är ett specialfall af ett större spörsmål, som i den
svenska språkforskningen synes ha blifvit alltför litet beaktadt. Jag
menar spörsmålet om förhållandet mellan dialekt och skriftspråk
i svensk språkutveckling särskildt under senare fornsv. tid och i
äldre nysvenskan. Anledningen till detta förbiseende har väl
huf-vudsakligen varit den, att de medelsvenska dialekterna, hvilka haft
största betydelsen for skriftspråket, tills på allra sista tiden varit
alltför litet kända, för att man i de gamla handskrifternas och
tryckens virrvarr af former och skrifningar skulle ha kunnat särskilja
och lokalisera de olika inslagen. I praktiken som i teorien har
denna brist ledt til! farliga konsekvenser. Man synes ha utgått
från en viss allmän föreställning om ett något så när enhetligt
s. k. riksspråk, ett talspråk, som skulle ha användts af de högre
klasserna ända sedan medeltiden (1350?), skildt från öfriga dialekter
genom sina särskilda ljudlagar, men i det hela ungefär jämnställdt
med dessa. Det är denna rikssp råksdialekt, som i hufvudsak skulle
ligga till grund för skriftspråket. Af det fornsvenska talade
riksspråket skulle vårt nuvarande riksspråk vara en direkt afkomling,
ungefär på samma sätt som den nygotländska dialekten härstammar
från forngutniskan. Det är de äldre stadierna af detta gemensamma
språk, som möta oss i våra gamla handskrifter och tryck; en form
som drope i Lex. linc.’s språk kan därför användas til! belysning
af ljudtendenser äfven i det nuvarande riksspråket, som ju blott
är en senare utveckling af samma språk. — Jag menar ej, att man
alldeles klart och medvetet resonnerat på detta sätt, men bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
