Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialekter1 förekommer gosse även i norska dialekter, särskilt på
Vestlandet. Aasen anför det från Söndmöre, Orkedalen m. fl.
trakter i betydelsen ’karl, isfer om en stor, stserk og dygtig karl’
(jfr fi. kossi), Ross tillägger från Nordfjord, Sogn, Saetersdalen
’en praegtig karl’ (Sogn även bjednagosse, ’stor, staerk, prsegtig karl’,
eg. björngosse, jfr sv. bjässe), vidare från norra Gudbrandsdalen
’stor og fed karl’. Från Norge är väl hämtat nyisl. gosi ’knsegt i
kortspil’ Bj. Haldorsen (1814). För övrigt är att märka, att no.
gosse även betyder ’galt’ i Orkedalen (?) Aasen.
Av det anförda materialet framgår, att gosse i svenskan älst
(dock först c. 1600) är uppvisat i betydelsen 1) ’manlig individ i
barnaåren’, nu den vanligaste betydelsen, huvudsakligen kanske
skriftspråksord, men dock även förekommande i dialekter (t. c. uppl.
hels. gosskvadd, fi.-sv. gossgtanm o. s. v.). 2) En smula senare
(1609 etc.) möter betydelsen ’ung man’2 ock specialiseringarna: 3)
(från 1 ock 2) ’biträde, tjänare’ (1734 etc., i sammansättningar 1650
etc.; i dial. t. e. hels. gossa/oft), 4) (från 2) ’ung man i förhållande
till kvinnor’, ’fästman’ etc., 1791 etc., vanligt i folklig stil ock i
dialekter (t. e. Vestg. gossatös, hels. gosstok, gossasam), ock 5)
(även från 2) ’käck ung man’ (jfr 1745 etc.). 6) Slutligen må
nämnas den allmännare syftningen vid vokativisk användning: norrl.
gussekär, gosse8; jfr gossar! som militäriskt tilltal ock allmänt
min gosse! s. 413, samt värml. gössa. — I norska dialekter möta
börda’ Lönnrot ock jämte kössi ’gris, större svin’ suppl. företer en snarlik
utveck-ling med sv. kttlt s. 422.
1 Gosse upptas icke: i Niléns fullständiga ordlista över Sörbygdmålet (Bohusl.),
i Linders ordbok för Södra Möre, Nilssons för Blekinge, Möllers för Halland, Gadds
för Östra härad (Smål.), Rääfs för Ydre (Österg.), Sidenbladhs för norra Ångermani.,
Vendeils för Nyland, Estland o. s. v.
2 Om dessa betydelsers övergång i varandra, jfr fsv. dr&nger ’duktig karl’,
’ung man’ (väl den ursprungliga personbet., se Tamm Et. ordb.), nsv. dräng, da.
drengy ’gosse’, ock förf:s Transferred appellations etc. (1903) s. 4—9.
3 Grundbetydelsen i de norrländska uttrycken är antagligen ’pojke\ Jfr
no. gut i liknande vokativisk användning (även ty. pl. Kinder). Men de kunna även
jämföras med eng. dial. man (även fördunklat mun, min), använt i tilltal utan hänsyn
till ålder eller kön, t. o. m. till jur. Se Wright, E. D. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
