Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydelsen ’kraftig, duktig man’, som förekommer i norskan, har
kanske förr varit stark även i svenskan, ty fi. kossi ’en buss (till
karl)’ är väl lånat från svenskan (jfr Thomsen), om det över
huvud taget är lånord.
I alla händelser synes det mig, att no. gosse i sina båda
betydelser samt de ovan anförda finska ock engelska orden böra tas
med i räkningen vid försök att etymologisera sv. gosse.
tänkebok) är väl lånord, jfr lty. Flick Frischbier Ost- und Westpreuss. Wb. (enligt
Dr. Ernst Meyer i dessa trakter även ein tolles Flick o. s. v. om flickor). Att anta
gosse vara lånord från fra. slang gosse ’enfant’ (f. ’jeune femme’) Delesalle Diet.
d’Argot Fr. (1896), som Noreen i föreläsningar framkastat, synes ej rådligt i
betraktande av det nordiska ordets stora utbredning ock betydelse i norskan. Det fra.
ordets vulgära klang passar vål ej heller samman med det svenskas fina. Ock
framför allt, det förra tycks sent uppvisat, men det senare möter oss före den
senare massimporten av franskt språkgods i svenskan. Lika förfelat är väl att söka
det sv. ordets upphov i lågtyska kortnamnet Gosse (Berghaus, anfört från
Nordfris-land 1422 av Stark, Kosenamen der Germanen, 68 not 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
