Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. Grienberger 55. 249); faihufriks, -gaims ’pänningsniken;
seina-gaims ’själfkär, girig’ (gl. II Tim. III, 2, der Cod. seinai-g.
möjligen riktigt); frijapwa-milds ’kärleksmild’; gasti-göds ’ gästvänlig’;
hweila-hwairbs (blott) varande en tid, obeständig’; lubja-leis
’gift-kunnig’; lustu-sams ’efterlängtad, ljuf’; *swulta-wairps (i
swulta-wairpja) ’lutande mot döden’. I fall som anpar-leiks, ivaira-leiks
o. s. v. kan man antaga ett adj. *ltka- (jfr Wilmanns II2, 201. 475);
vanligen uppfattas de som bah. (s. nedan). I arhwazna f. ’ pil’ ser
man vanligen en afledning af samma art som hlaiwasnös, filusna
(jfr senast Thurneysen IF. VIII, 210); man kan ock tänka på en
sammans, med senare ledet ieur. *-zdno- — av. a-sna- af *ä-sna- af
ieur. *c-zdfto-: s. å-sanna- af ieur. *-sed-no-; naudi-paurfts kan vara
adj. ungef. ’nöds-nyttig’, men äfven bah. (s. nedan); -swi-,
swc-kunps ’uppenbar, bekant’ (eg. ’genom sig sig själf bekant’, osannol.
v. Grienberger 205 f.).
yy) Första ledet adjektiv
såsom s. mla-löhita-, mht. alt-gris äro egentligen icke
representerade i gotiskan; äfven der i första ledet står ett adjektiv har det
snarast adverbiel betydelse såsom filu-galaufs ’mycket wärdefull’,
filu-faihs ’mycket brokig’ (om ej
bahuvrlhi);—fulla-weis’fullkomligt vis’, *fulla-fahs (i fullafahjan ’tillfredsställa’) innehåller väl ett
verbaladj. (jfr v. Grienberger 76); — ibna-skauns ’lika skön’ (om ej
bahuvrlhi, jfr v. Grienberger 103. 249); — itmnana-riggius
’omänskligt grym’ (ib. 228. 250); — untila-malsks ’olämpligt stolt’ (ib.
229); — *ala-parbs (i alaparba) kan uppfattas som ’alldeles
behöf-vande’. — Ett *ala-wers, resp. alla-wers (jfr fht. ala-wäri ’alldeles
sannfärdig’) är att förutsätta för alawérei, resp. allawerei, om så
är att läsa i st. f. allswérei Rom. XII, 8 (Cosijn Taal- en letterb.
1875, jfr dock v. Grienberger 21 f.); detta åter skulle förutsätta
ett all-sivers ’helt 1. af alla ärad’. — Ett särskildt förhållande är
det med fall som niuja-satips m. ’nyfödd’. Det är en verbal
sam-manbildning, syntheton, af perf. part. och det subj.-predikativa niuja-.
00) Första ledet adverb.
Större delen af här uppräknade fall äro eg. adjektiviska (parti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
