Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB LETTERSTEDT.
därefter inrätta hans uppfostran. Kunskaper i allmänhet voro i fa
derns ögon aldeles öfverflödiga för en blifvande bonde, hvaraf följden
blef, att sonens undervisning i hög grad försummades. Och det ser
ut, som om denne icke ens kommit i åtnjutande af vanlig skolbild
ning. Denna försummade skolundervisning gjorde sig kännbar under hans
senare lif, och ännu på gamla dagar arbetade han att fylla de luckor,
som härigenom uppstått i hans bildning. Han berättar själf, att en
gammal gumma på landet varit hans första lärarinna, och att han en
dast genom sin moders bemedling fick vid nio års ålder tillbringa en
sommar i en enskild skola. De följande fyra åren förflöto i hemmet,
där han användes i efter hans ålder afpassade göromål. Den fullkom
liga bristen på undervisning ersattes till någon del genom de kun
skaper, som den vettgirige gossen på egen hand insamlade ur faderns
lilla bokförråd. Det var dock endast bakom dennes rygg, som han
vågade stjäla sig till den förbudua frukten, som för öfrigt var mera
rik än man kunnat vänta, ty där funnos Aristoteles skrifter, läroböcker
i fysik, reseberättelser, arbeten i historia m. m.
Då gossen var på sitt trettonde år, lyckades det någon (förmod
ligen modern) att öfvertala fadern att låta honom vistas ett helt år
hos sin moster i Norrköping. Om ock detta korta besök icke kunde
fylla alla bristerna i en vårdslösad uppfostran, blef det dock af ett
.afgörande inflytande på hans framtid, ty anblicken af de många in
dustriella anläggningarna väkte till lif hans medfödda praktiska an
lag. För ögonblicket fick han dock icke följa sin nyvaknade lust,
utan måste i flera år begrafva den inom sig, ty fadern höll pä sitt
beslut att göra honom till bonde; och från fjortonde till adertonde
året måste den i kroppsligt hänseende tidigt utvecklade ynglingen un
gefär som en vanlig dräng taga del i jordarbetet. Sina lediga stunder
använde han på läsning och blomsterskötsel, men försökte sig där
jämte för egen räkning på en liten handel, för att förskaffa sig me
del till bokinköp och öfriga utgifter, hvartill fadern, en sträng hus
hållare, icke var benägen att gifva något.
Är 1814 utverkade modern, att han sändes öfver till morbrodern,
prosten Palmgren i Vesterlösa, som ansågs för ortens skickligaste
landthushållare. Ett år senare flyttade han öfver till sin äldre bro
der Erik Gustaf (far till den bekante publicisten och riksdagsmannen
S. G. Lallerstedt), hvilken icke förmådde ensam sköta sitt stora ar
rende. Här fick han en mera själfständig och tillika mångsidig verk
samhet, i det han äfven öfvervakade broderns stora bränueri. I denna
näringsgren hade han redan hos fadern samlat någon erfarenhet, och
han gladde sig särskilt att ega ett fält för anställande af experimen
ter, hvartill hans rörliga sinne alltid känt sig draget. Det lyckades
honom ock att i tillverkningsmetoden införa åtskilliga förbättringar.
O O O
Emellertid vaknade alt starkare hos honom längtan att skapa sig en
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
