Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
egen verksamhet. Vid tjugu års ålder förnyade han därför försöken att
drifva en liten handel, men då dessa vanligen slogo ut med förlust,
beslöt han att bogifva sig till hufvudstadeu och egna sig åt bränneri
handteringen. Det var i trots af faderns och öfriga slägtingars vilja
han gjorde detta. Brodern försträktc honom emellertid 2,000 riksd.
banko som förlagskapital, dock mot löfte om hälften af vinsten, och
Lcttcrstedt begynte härpå sin nya verksamhet med arrendering af
Järfva bränneri nära Stockholm.
Företaget utföll dock icke bättre, än att han efter ett års förlopp
häftade i skuld för 4 till 5,000 riksd. banko, under det tillgångarne
icke utgjorde mer än 2 till 3,000 och rörelsekapital aldeles saknades.
Orsakerna till denna olyckliga utgång har han sjelf skildrat sålunda:
»förlagskapitalet var ringa, ovan var jag vid bokföring, åtskilliga miss
öden och olyckliga spekulationer tillstötte. Jag hade därjämte myk
ken fallenhet för att göra experimenter och om möjligt förbättringar
uti alla de grenar af industrin, som lågo inom min verkningskrets.
Många af dessa experimenter lyckades bra, andra misslyckades genom
bristande underbyggnad i mekanik och kemi». Man har sagt, att ett
lefnadssätt som icke stod i samklang med tillgångarne bidragit till
katastrofen. Han skulle i så fall blott delat samma svaghet, som tu
sende andra svenskar, men inga bevis finnas härför, och hans beräk
nande affärssinne och arbetslust tala emot saken. Säkert lär dock
vara, att en starkare böjelse, som vid denna tid fängslat hans hjärta,
hindrat honom att som sig borde öfva ständig tillsyn öfver sin rörelse.
Hans affär var emellertid undcrgräfd och måste endera dagen
falla sönder. Framtiden låg mörk för honom, och han såg ingen an
nan utväg att upprätta den än att hy från fäderneslandet. Ty sina
skulder var han aldeles ur stånd att betala, och om sina kreditorer
säger han själf, att han väl viste, att de icke skulle hysa något för
barmande, utan troligen, såsom då ofta brukades, hälft tvinga hans
slägtingar att infria hans skuld. Med kännedom om tidens ekono
miska åsikter och fördomar ansåg han det otänkbart, att han någonsin
skulle kunna hemma återvinna sitt medborgerliga anseende och såle
des äfven återupprätta sin ekonomiska ställning, sedan hans namn en
gång brännmärkts af bankruttens skamhäck. Äfven sin personliga
frihet ansåg han allvarsamt hotad. T ett främmande land åter, där
ingen kände hanS förhutna, där han med obruten kraft kunde be
gynna ett nytt lif, där hoppades han kunna arbeta sig upp igen och
betala sina skulder. Det var hans fasta beslut att icke återse foster
landet, förr än han kunde göra full rätt för sig.
Om hösten 1819 lemnadc han i hemlighet hufvndstaden och tog
öfver Köpenhamn vägen till London. Hans första afsikt hade varit
att därifrån begifva sig till Lissabon, men han uppgaf den på före
ställning af legationspredikanten Wåhlin och några andra svenskar,
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
